När rosornas löv är som musöron är det dags klippa rosorna! Men det visste ni redan.
Kram och godnatt alla människobarn

Så börjar Povel Ramels gräsänklingsblues, en blues de flesta känner igen.

Annars är det inte helt lätt att sjunga blues på ett äkta och trovärdigt sätt. Känslan måste verkligen komma in i från och takten ska vara rätt.
För något år sedan var jag på mitt första bluesjam, men det har varit fler efter det:)
Att jamma inom musikvärlden, innebär att alla som vill, får komma upp och spela, sjunga med de musiker som håller i trådarna. Såväl inom jazz och blues är det vanliga sätt, att möta likasinnade på.
Det blir alltid en tät , varm och häftig stämning, eftersom det hela bygger på sann glädje. Glädje att få uttrycka sig med musik och glädje att få dela med sig. Det är såååå livsbejakande!
Jag har hitintills bara varit åskådare, men.......
Eftersom det varit rätt hektiskt har jag tyvärr prioriterat bort jammet och inte gått iväg, utan lyssnat på den undebara musiken, umgåtts med vänner och släkt och gjort annat de stunder jag varit ledig.
Men nu rycker det i musiktarmen!
Jag börjar träna lite smått på munspelet och har luftat dragspelet, så snart får jag lägga lappar i grannarnas brevlådor och ursäkta att det är oväsen uppe hos Ulla i skogen.

Önskar er alla en klämmig måndag!

Vilka underbara vårdagar.
På alla sätt och vis märker man att människor nu insett att vintern är ett minne blott.

I busskurerna sitter de väntande resenärerna med ansiktena vända mot solen, förälskade par går tätt omslingrade och motorcyklarna har fått komma ut ur sitt vinteride.

Jag har aldrig varit intresserad av bilar och finner ingen njutning i att åka fort. Däremot är jag en jäkel på andra fordon som moped och traktorer, det är kul!
Har en Crescent 59 (samma årgång som jag) vilken jag använt flitigt genom åren. Som fjärde dottern på rad föll det sig ganska naturligt att följa med pappa när han mekade.

Trots detta har jag haft en sak på min önskelista, den jag bockar av upplevelser på, och det är att åka raggarbil. Var på vippen att köpa en men insåg att problemen det skulle medföra, men framför allt ur miljösynpunkt, oj vad dom drar bränsle.

Döm om min förvåning när en nyfunnen god vän till mig kommer och hämtar mig i sin Amerikanare, visserligen inte en 50 tals modell utan en modern.
Jag och bilmärken.......visste inte ens att Corvette var ett Amerikanskt bilmärke, det låter ju Italienskt.

Och jag måste erkänna att det var kul!!
Brrrmmmm.....ett häftigt ljud och vinden i håret, kände mig nästan som någon av Thelma och Louise.

Så nu kan jag bocka av det, även om det blir fler turer.
Ja, livet är verkligen en överraskning och ett kontrasternas cirkus.
Nu står jag här med jord under naglarna, växthuset halvmonterat och har plockat bort min första fästing

Kram på er alla

Visst är det något speciellt med luften nu.
Visst innehåller den mycket pollen som är besvärligt för många, men den känns samtidigt.....grön, vitaminfylld.
När jag kom ut på morgonen och andades in var det påtagligt. Prosit!

Har ätit en lång frukost och njutit av tystnaden och blommorna som jag arrangerade i går. För mig är det både en lyx och nödvändighet att ha färska, fina buketter omkring mig.
De fungerar liksom preventivt, jag blir på gott humör och känner mig lycklig!

Likadant är det men rena lakan av hög kvalitet, vilken vardagslyx. Ännu större lyx är om dessa har fått torka utomhus och fått den där speciella doften, ni vet.
Som läget är nu har jag ingen tvättmaskin, utan åker iväg till släkt och vänner och tvättar, och det går bra, jag har ju ett litet hushåll:)
Men där tumlas kläderna eller torkar i torkskåp och då är de torra när jag kommer hem.

Det är därför jag längtar efter en tvättmaskin, för att få lyxen att känna doften.

Ha en fortsatt fin söndag!!!

Har haft en underbar dag, fylld av värme, glädje och vackra intryck.
Åt en jättegod lunch vid Nacka strand, njöt av varenda tugga.
Sedan båten till Nybrokajen med trevligt sällskap och ett glas bubbel under färden, njöt av varje klunk.
Vidare till Kungsträdgården för att se körsbärsträden blomma, njöt av varje blomma.
Allt i trevligt sällskap, njöt av varenda minut!
Viva la vida!

Lördagslyx!

Har givit mig själv frukost på sängen, kaffe och gott bröd med ägg och kaviar, min absoluta favorit!
Lyssnar på Da Capo med Anders Eldeman, just nu Louis Armstrong eller Ludde Armstark som mamma alltid sa.

Älskar verkligen helgens morgnar!

Lördagen med Da Capo 6 till 7, sedan Ring så spelar vi, och där emellan DN.
När ring så spelar startar är jag som regel redan ute och jobbar i trädgården eller i väg till någon eller något, så det blir ett sporadiskt lyssnande.
Söndagar där jag läser DN från pärm till pärm (utom sporten, den hamnar direkt i bastun)

Annars är det P1 som radion är inställd på under dagen och det gäller veckans alla dagar. Har alltid varit så.
Det är så många bra program så jag kan inte räkna upp alla, men filosofiska rummet, naturmorgon, kulturnyheterna, radioteatern och dokumentärer är bara några att nämna.

Samtalen mellan Märta Tikkanen och Birgitta Stenberg är ett så underbart exempel på hur två starka kvinnor, med erfarenhet och mognad, respekterar varandras åsikter.
Många gånger tycker de helt olika och säger då, som svar på råd till radiolyssnare
"Ja, som du märker tycker vi olika, du får välja vilken lösning du tycker passar just dig"
Utan minsta behov att hävda sin egna förträfflighet i att äga kunskapen om vad som är rätt och fel.

Nu är ju damerna i åttioårsåldern och kanske är det en följd av personlig mognad, men jag tror inte det.
Jag tror att det är ett personlighetsdrag att vara intresserad av människor. Att vara genuint intresserad av människors likheter och olikheter.

Så länge jag kan minnas har jag aldrig tyckt det är speciellt upphetsande att diskutera kläder, handväskor, smink och frisyrer. Jag har alltid varit mycket mer intresserad av människan bakom detta.
Visst, i yngre tonåren var sånt viktigt för mig, då var ju alla yttre attribut viktiga, eftersom jag trodde att man blev bedömd därefter.
Men från och med gymnasiet har jag inte brytt mig om vad som är inne eller ute, även om jag naturligtvis blir påverkad.
Under många år sydde jag det mesta jag bar själv (jag har faktiskt börjat göra det igen).
Och vet ni vad, jag tror att det är grunden till att jag under hela mitt liv arbetat med just design och konst.

Jag struntar fullständigt i vad som är inne eller ute, även om det naturligtvis inte alltid varit det bästa sedd ur ekonomisk synvinkel.
För så är det, vem vill ha sin klänning eller trädgård designad för att se ut som alla andras?

Självklart tycker jag att det som är vackert också är inbjudande och tilltalande. Men kruxet är att min bild sällan överensstämmer med modets, jag kan liksom inte tilltalas av något bara för att det är en trend.
Och vem bestämmer vad som är vackert?

Så för att knyta ihop säcken fortsätter jag lyssna på Klezmermusik, jazz, folkmusik, blues, Fado och P1.
Läsa ryska författare, se franska, spanska, italienska, finska och japanska filmer, läsa och skriva poesi, odla medicinalväxter, spela dragspel, munspel, äta fondue, dricka mjöd och champagne, prata med naturväsen, dansa för mig själv, blåsa såpbubblor berätta fräcka historier, älska och leva.
Bära favoritkläder så som kaftaner och Thailändska batikklänningar, oavsett om de är fullständigt otrendiga.

Allt detta kommer jag fortsätta med oavsett om det är trendigt eller otrendigt ( ja,ja, jag är fullständigt medveten om att nu är ovanstående musik "inne" och det är ju kul!)

Avslutningsvis vill jag bjuda på en av de vackraste dikter jag vet, som handlar om just detta. Att se det vackra.
Det är en japansk dikt med tusentals år på nacken.

Hos den man älskar
blir kopparärren
skrattgropar

Ligger och lyssnar på tystnaden, känner mig nästan berusad av de nyfödda vårvindarna.
Tankarna har enträget knackat på, men jag håller dörren stängd, ännu ett tag.
Måste få vara ett oskrivet blad, en stund till.
Men hur länge är en stund....

Jag är kär......i den lille krabaten på fotot.
Åt lunch med en vän i det fina vädret, och fick lära mig en massa nya saker, om hur det går till i hästvärlden.
Det är verkligen så att man lär sig något nytt varje dag!

För en vecka sedan kom den lille hingsten till världen, men i samband med förlossningen dog hans mamma, stor sorg! Vad händer?
Jo, kontakt tas med amningsjouren som vet att det finns ett sto som även hon förlorat sina ungar (tvillingar).
Snabbt transporteras den nyblivna mamman med fulla juver till den lille föräldralöse krabaten och kärlek uppstår. Visst låter det som en saga?
Men det är sant!
Gav mig hem, glad i sinnet och med bilen full av kaktuskott hämtade från Malta.
( Fick dom överraskandes av en ny vän, blev jätteglad!)

Så dagen blev en riktig överraskning, så som alla dagar blir.

Jag har vaknat upp till ytterligare en dag då solen skiner. Tänk vad det gör en glad!
Ska snart åka iväg till en kund som förväntansfullt vill få hjälp att få sin trädgård fin. Oftast vet människor vad de har för önskemål och drömmar om sin trädgård, men dom sitter som små ungar i öppningen till holken, rädda att ta steget fullt ut. Då kan det räcka att jag kommer dit och bekräftar dem i deras tankar. "Ja det blir jättefint, men vi kanske måste titta lite på växtval så att allt inte fryser bort" och så sparkar jag ut dom ur boet.

Hos en annan kund får jag uppdraget att göra allt.
Planera, designa, ta kontakt med anläggare och andra hantverkare, för att sedan öppna grinden i holken och säga varsågod stig in i ert paradis!
Det är sån heder att få förtroendet det innebär, att släppas in i främmande personers hem. Jag är alltid noga med att poängtera "Det är ni som bor här, inte jag"
Den största vinsten med arbetet jag har är glädjen att möta nya människor/ vänner.
Oavsett om det gäller trädgård, konst, kurser, musik eller annat är detta drivkraften som berikar mitt liv.

Det är därför jag gärna delar med mig

Ha en fin dag alla kära vänner, både er jag redan träffat och er jag ser fram mot att träffa!

Idag har jag sjungit ut våren tillsammans med mina underbart, kloka gubbar och gummor på trädgårdscafet.
Doften av riset som brinner ger starka barndomsminnen åt många, även mig.

Planterade även massor med penseer och såg till att akvariet blev rent. Det finns alltid saker som ska göras när jag är där på torsdagar.

Avslutade dagen med att äta middag och gå på teater med de delar av familjen som var friska.
Såg spökhotellet som var riktigt rolig.
Nu ska jag sluta innan jag sommar.

Sov gott mina vänner!

Det finns inget så komiskt som en person som tar sig själv på största allvar


Håller med:)

Godmorgon alla människobarn.
Torsdagar innebär torsdagscafe med trevligt innehåll.
Jag planerar tema för torsdagarna ett år framåt och presenterar dessa i januari. I dag ska vi fira Valborg! Visserligen ett par dagar för tidigt men ändå.
Vårtal, sång och korv grillning är saker som dagen ska innehålla.
Det ska bli trevligt, jag återkommer!

Ha en strålande fin dag!

Vaknar och börjar göra i ordning matsäcken.
Smörgåsar med stekt ägg, kaffe i termos, juice och äpplen.

Ska vara chaufför i dag, köra nio glada själar ut till Stockholms skärgård. Vet inte vart men det spelar ingen roll, det är bara spännande att komma till platser jag aldrig varit på.

Det slår mig ofta att jag sett många ställen i världen och har många ställen kvar, men det gäller Sverige också!
Det är därför jag vill ha en husbil, för att se mer av Sverige.

Som alla andra föräldrar har många år ägnats åt planering av tiden.
Semestrar och resor, planeras efter barnens lov och aktiviteter. ( synen på ledighet i skolorna, är en sådan lång historia så den får jag ta en annan gång!)
Nu är barnen stora och jag kan göra vad jag vill, när jag vill (självklart utifrån ekonomiskt utgångsläge)
För det är så sant som det är sagt att det bästa i livet är gratis.
Hälsa, Kärlek, Vänskap och intryck som ger avtryck!

Ha en fin dag allihop!!!

Dagen har bubblat av kärlek, glädje och kreativitet.

Startade med att gå runt på tomten och konstatera att nu kommer våren!
Ska börja avhärda fröplantorna, förbereda jorden och fixa bevattningen.

Satt sedan i en fruktansvärd bilkö till stan och blev en smula försenad till Vårfesten.
Korvgrillning, gitarrmusik, frösådd, afrikansk trumma, genomgång av själens sådda fröer, kaffe, bakelser, sång, glädje, planering........

Sedan iväg för att hålla föredrag om Etik och bemötande för personal som arbetar inom vården.
Det är alltid spännande att möta nya människor och försöka förmedla viktiga saker.
Ämnet berör dessutom alla oss människor och jag återkommer alltid till tesen, att leva som man lär, att vara ärlig mot sig själv och andra.

Avslutade kvällen med välgörande samtal, fyllda av värme och närhet.
Älskar mina barn, älskar mina vänner!

Ska gå lägga mig så att jag vaknar utvilad, det kommer behövas!
I morgon väntar en ny spännande dag med utflykt i skärgården och releasefest efter det.
Sov gott alla människobarn!!!

Blir så rörd och känner stor ödmjukhet inför min äldsta sons inlägg på FB.
Med en enda mening uttrycker han tacksamhet i vardagen.

"Sun is shining o kneg på de"

Godmorgon tisdag! Det ska bli spännande att se vad du för med dig!

Ha en bra dag!

Vaknar, alldeles för tidigt att gå upp 2.30.
Kommer i håg ett program som jag tror hette "En röst i natten". Det handlade om en journalist som sände program mitt i natten, där folk fick ringa in.
Ofta var det sorgsna och ledsna händelser som ventilerades, lyssnarna fick liksom en ventil att pysa ut sina funderingar och bekymmer i.

Nu ligger jag här och pyser, genom bloggen.
Jag har en hel del funderingar som snurrar runt i hjärnan, som egentligen skulle ligga djupt nedbäddad i drömmarnas mjuka säng.
Jag funderar över om jord som ska levereras i morgon, varför vissa fröer inte grott och hur vårfesten jag ska besöka i morgon kommer vara.

Men jag funderar även över vänskap, kärlek och relationer, om hur vi behandlar varandra.
En sak som jag verkligen börjar gå upp för mig, är att det enbart är handlingen som är äkta, som räknas.
Du kan måla upp de finaste löften och ge enorma förväntningar genom ord som bara var....ord.

Vad säger man om de människor som lurar sina nära och kära med sina sk.löften?
Som ständigt håller fingrarna i kors bakom ryggen då de pratar.
Att de lovar runt och håller tunt?

Låter jag bitter?
Njae.....jag bara försöker förstå mig på hur människan fungerar och bli vis av erfarenheten. Försöker sörja lite grann.
Hur gärna man än vill så blir det till slut som i sagan om pojken som ropar:
"Vargen kommer!"
Till sist slutar man lyssna, för man vet att det är lögn.
Men det hoppas jag att jag aldrig gör, slutar att lyssna och tro på att det jag hör är sant, för DÅ blir man bitter!
DÅ säger man " Ja, ja, det vet vi ju hur det blir med den saken!" med bitter stämma.
Ska försöka somna om med orden från sinnesrobönen som är vacker och trösterik i sin innebörd, oavsett om man är religiös eller inte.

Gud ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte
kan förändra
Mod att förändra
det jag kan
och förstånd
att inse skillnaden

En ängel utan ansikte omfamnade mig och viskade igenom hela kroppen:
" skäms inte för att du är människa,
var stolt "

Carola finns överallt....
och då menar jag inte Carola, sångfågeln utan Carola, kocken.
Har haft en trevlig dag i gott sällskap, med besök på Etnografiska och därefter lunch på Matmekka, Carolas restaurang i museet. En hel vägg i restaurangen är full av inramade utmärkelser och diplom.
Från att ha varit mat tant i yngsta sonens dåvarande skola, Alfa skolan, till att bli tv kändis och ägare av krog på Djurgården kanske steget inte är så långt. Allt handlar om kvalitet!

Kvalitet har det också handlat om i samtalen och mötet med en människa i dag. Samtal om värdet av att vara sann mot sig själv och andra.
Att ge sitt liv en innebörd med kvalitet.
Att våga.

Under den guidade bilturen kring Djurgården berättade mitt sällskap om händelser och minnen som ristats in i hjärtat, det är mod.
Jag delade även minnen med hen.
Ja, jag skriver hen för jag tycker det är bra.
Diskussionerna har gått heta kring ordet i genussammanhang, men vi behöver bara ta båten över till vårt grannland Finland, där är alla hän.

Det är egentligen ointressant om personen är en man eller kvinna.
För mig är känslorna i sann vänskap lika starka som i en kärleksrelation, förutom den erotiska samvaron.

Känner värme och glädje i hjärtat efter dagens fina möte

När någon säger att du förändrats, så kan det betyda, att du bara har slutat att leva ditt liv som de vill

Har idag verkligen fått känna mina samegener komma fram.
Som de flesta vet är indianer och samer naturfolk båda två.

Under en heldag i skogarna kring Hellasgården har jag och äldste sonen, fått lära oss grunderna i att spåra.
Med Sveriges bästa tracker som lärare och guide, blev dagen lärorik och intressant.
Efter många år som polis fick Conny Andersson ekonomiska medel av Carin Götblad för att utbilda sig hos indianerna i tracking. En kunskap han fick användning av i det omtalade sk. Helikopterrånet.
Med glädje, kunskap och generositet fick jag idag glänta på dörren till denna spännande värld.

Gå foxwalk, lyssna in omgivningen med ögonen förbundna, känna skillnaden på doften av orörd mark och beträden, följa spår med fingertopparna och mycket annat är sånt jag provat på i dag. Vilken häftig känsla att lära sig läsa av naturen!

Trötta men nöjda kom vi hem, och då väntade födelsedagsfirande!
Jag hade redan i går gjort Tjälknöl på en hjortstek och en lammstek, och under dagen hade mina älskade systrar gjort sallad och tårta, så det var bara att sätta sig ner och äta.
Nu har gästerna gått och jag känner mig nöjd och belåten på alla sätt.

Blir alldeles varm i hjärtat när jag ser mina fina barn, min fina exman, mina fina systrar med familjer.

Nu ska jag snart upp i skogen och ta en riktig het bastu, med en kall öl till.

Tack livet

Överväldigad av alla fina gratulationer i går somnade jag med ett leende på läpparna. Vänskap är verkligen den största gåvan av alla!

Ska alldeles strax gå upp och förbereda mig inför dagens äventyr, som även den innebär en avbockning på min lista.
Den här gången gäller det att spåra/ tracking. Något som naturfolk är proffs på men vi tappat bort kunskapen om.
Jag hoppas väderggudarna står oss bi och att sonen och jag får en fin upplevelse tillsammans.
Stövlar check, oömma kläder check, ögonbindel check!

Önskar er alla en fin lördag

20 april och jag fyller år.

Att alla datum har sina stjärntvillingar dvs. personer födda på samma dag, är självklart.
Om det sedan finns gemensamma nämnare i personlighet m.m har jag ingen aning om.
Hur som helst är det faktum, att dagens datum är födelsedag för många "starka" personligheter.

Amadeu, min systerson som överlevt. sin hjärntumör är en positiv personlighet.
Björn Skifs, Jessica Lange, Aarto Passilinna och Måns Herngren likaså.

Sedan har vi då profeten Muhammed, Adolf Hitler, Napoleon och fler andra som på ett eller annat sätt lämnat avtryck, såväl fruktansvärt hemska som historieskapande.

20 april är också det datum då majblomman såldes för första gången 1907 och beslut om kvinnlig tronföljd klubbades igenom.

Ja, det har varit många 20 april sedan jag föddes på Sabbatsbergs sjukhus i Vasastan, närmare bestämt 53 stycken!
De allra flesta har startats med frukost på sängen.
Choklad med vispgrädde, ägg och kaviarsmörgås, en liten blomma i en kopp, och DN (och några paket:)
Det är födelsedags morgon för mig det!

Minns med värme i bröstet, slamret av koppar i köket, ljudet när grädden vispas och den falska, underbara kören som sjungandes "Ja må ho leva" kommer närmare och närmare, allt medan jag låtsas sova!
En gång lade jag mig upp och ner, samtidigt som jag drog täcket över huvudet. Tänk Pippi Långstrump med fötterna på kudden.
Svettigt som bara den, låg jag och fnissade för mig själv, medan familjen stod och sjöng vid fötterna:)

I morse trotsade min storasyster ruskvädret, och kom upp till min lilla stuga med kaffe, smörgås och blomma.
Jag blev rörd, djupt i hjärtat!
Allt har sin tid, det är verkligen sant!

Är så glad att jag fått vara med så länge, fortsättningen på livshistorien känns som en bonus, ett frispel!

Tack livet!

Ojojoj vilken fin dag, ska snart återkomma med detaljer!!!!

En timme blev tre....
Som en björn i ide, eller igelkott som somnat i en rishög har jag sovit till nu.
Tre timmar av djup, djup sömn.
Det ska bli intressant att se om jag somnar om när jag borstat tänderna.
Sov gott
Zzzzzzzzzzz.................

Vilket fint trädgårdscafe med tema ost och vin. Alla var så nöjda och glada.
Känner så stor tillfredställelse av att se alla glada miner!
Beställde massa jord, koskit och annat smått och gott. Sammanlagt 39 säckar som kommer nästa torsdag.
Efter det på kundbesök till Näsby park.
Det slår mig alltid vilka enorma köer det är åt Danderyd till. Alla som dagligen köar, i timmar, för att komma hem eller åka bort.
Timmar som kanske ägnas åt telefonsamtal eller annat, kanske läsning? Ja just det läsning.

Nu ska jag avslöja att jag är en livsfarlig chaufför, ibland.
Läser gärna en tidning när det är bilkö, eller sminkar mig om jag behöver.
Har tränat upp en otrolig styrförmåga med knäna, kan både åka framåt och sminka mig samtidigt, det ni!

Ojoj vad trött jag är, och klockan är bara sju. Ska blunda en timme...

Godmorgon!
Ska strax ge mig av för att köpa cement till stolpar. Det är för kallt ännu att gjuta men man vet ju aldrig med vädret....
I eftermiddag ska jag byta däck, även om det faktiskt är alldeles isigt på verandan... (rättare sagt, åka till bilmeken)
Känner mig som en riktig karlakarl!

Ha en fin dag allihop

Tänk , nu är klockan snart 19 och det är fortfarande ljust!

Ljuset, det välsignade ljuset som vi fått som kompensation för alla mörka vinterdagar. Jag kan verkligen förstå turisternas fascination över våra långa dagar sommartid.
Kvällar som blir fyllda av grillfester, sena kvällsbad och förtroliga samtal.
Samtal där vi invirade i filtar, med ett glas rosevin, upptäcker att kvällen blivit natt och "Oj, är klockan redan 23, och jag som ska jobba i morgon!"
Vad jag längtar!

Kommer och tänka på min vän Marianne, vara spanska konstnärsman, Jose, sa en gång.
"Ni svenskar är så annorlunda på sommaren, som ett annat slags folk.
På vintern drar ni på er tjocka jackor och mössor, går med nedfällda huvuden och säger ingenting, som om ni vill spara energi.
Men på sommaren öppnar ni upp, sträcker på ryggen, ser varandra i ögonen och pratar."

Och visst är det sant, med solen och dess barn, värmen och ljuset, följer en öppenhet och glädje, allt känns liksom lite lättare!

Nu ska jag ta en kopp te och sätta mig en stund på verandan.
Fåglarna kvittrar för fullt och jag vill inte missa den konserten!

Livet är alldeles för kort att ägna sig åt ilska och frustration!
Tar ett djupt andetag och ser hur vackert väder det är i dag.
Gläds åt att jag lever!
Kram

Vaknade på morgonen av en insikt som gjorde mig klarvaken.
Det är både med sorg och lättnad när vissa saker går upp för en, poletten trillar ner, det går upp ett ljus m.m
Men i det här fallet innebar insikten mest om sorg.
Jag blir som sagt inte besviken särskilt ofta eftersom min följeslagare är citatet "Que sera sera" som jag även har intatuerat ( ja ni vet som många medelålders kvinnor har, nu mer)

Men i morse insåg jag att jag blivit lurad, utnyttjad, förd bakom ljuset, och nu får alla ni känsliga hoppa över det fruktansvärt fulla ordet röv........ad.
Detta dessutom av en människa jag trott allt gott om och som har betytt oerhört mycket för mig.
Det gjorde ont så jag mådde illa!

Tog en kopp kaffe, funderade och tänkte .....Ulla bli inte bitter, utan bli arg eller ledsen.
Har ju lärt mig av En Fantastisk handledare jag hade en gång, att bitterhet är outlevd sorg.
Smaka på orden OUTLEVD SORG.

Diskade upp koppen, kände mig väldigt, väldigt ledsen och ska tillåta mig sörja.
Inser dessutom att personen i fråga själv måste må så fruktansvärt dåligt, att jag mest tycker synd om vederbörande.
Det är synd om människan som Strindberg sa.

Var rädda om varandra

Nyss hemkommen från mitt livs första besök på Casino Cosmopol.
Satte 20 kronor på nr 6 på roulettbordet, och vann 700!
Nybörjartur kanske?

Godnatt mina vänner!

Var på studiebesök igår, i Bergianska trädgården med en grupp jag hållit kurs för. Efter det lite kyliga vädret var det skönt att komma in i den varma medelhavsluften i Edvard Anderssons växthus.
Ett tips, åk dit, njut och tina upp vintersjälen!
Kram på er

Gråmulet, vardag.....

Aprilvädret är lika pålitligt som det är opålitligt. Det vi vet är att ena dagen är det snö och den andra sol eller regn och det är ju pålitligt. Det är liksom ingen ide att ens titta på väderprognosen eftersom vädergudarna ger oss lång näsa var och varannan dag.
Åt middag i Gamla Stan med en vän i går( jag kan inte hålla mig därifrån:) Det var ett samtal präglat av allvar, lättsamhet, glädje och sorg, precis som livet självt.
Kanske det till och med är så att även livet är opålitligt? Att mötet vi tror ska bli tråkigt eller roligt, blir precis det motsatta, precis som vårens väder?

För egen del brukar jag väldigt sällan ha förväntningar över konserter, restauranger, möten eller livet självt.
Jag har ingen aning om det är en bra eller dålig egenskap, men för mig för det med sig, att jag ständigt blir överraskad men sällan besviken.
Hela livet blir liksom som ett kinderägg
Vissa ägg innehåller en komplicerad mini byggsats till en liten lyftkran av plast, andra en jättevacker ring med en stor röd sten.

Det, mina kära vänner, är en stor skillnad mot att lägga in en femkrona, i en sådan där apparat som är full med genomskinliga plastägg.
Förväntansfullt står du och tittar in i apparaten, ser ägget med den tråkiga bilen genom plasten, ser den vackra ringen.
Lägger in myntet, vrider om metallvredet och så hörs det "Plopp".
Försiktigt öppnar du locket och ut rullar......ett plastägg med en underbar krokodil av gummi, med snälla ögon.

Helt plötsligt är du ägare till ett föremål du inte ens visste fanns, men som livet valde åt dig! Vilken lycka!

Tisdagskram till er allihop

Det är ingen konst att vara modig
Om man inte är rädd.

Godnatt världen

Också kärleken är någonting mystiskt.
Ju mer vi delar den, desto mer mångfaldigas den.
Paulo Coelho

Detta är verkligen sant:

Du minns inte människor för det dom har åstadkommit, utan du minns människor för hur dom fick dig att känna dig i deras sällskap.

Tack mina älskade föräldrar, (hoppas ni kan läsa bloggen i himlen) för att jag alltid kände mig älskad.
Det har givit mig självkänsla, förmåga att ge och ta emot kärlek samt mod att gå min egen väg.

Vad vore livet utan vänskap.

Frusen, lortig(nåja) och med bilen full med smutstvätt ger jag mig in mot staden. Har tänkt åka till min syster i Sundbyberg för att tvätta kläder och duscha eftersom strömmen ännu på kvällen inte hade kommit tillbaka.
På väg till förorten ringer jag Anette som genast föreslår "men sov hos mig!". Sagt och gjort styr jag bilen till Solna och tillbringar en (som alltid) trevlig kväll hos min kära vän.

Blir serverad vin, tar ett bad och lotsas in i gästrummet där den nybäddade sängen väntar. Och det här är inte första gången kan jag tala om!

Den generositet och gästvänlighet jag möter av mina älskade, älskade vänner är en obetalbar gåva. Jag känner mig alltid välkommen att få njuta av 2000 talets moderniteter inom hus och hem.
Det är lätt att ta saker som varmt vatten, dusch, tvättmaskin och vattenklosett (vilket vackert ord egentligen) för givet, ja jag vet.

I många år hade jag såväl jacuzzi som stor pool i trädgården och njöt i fulla drag av detta.
Nu har jag borrad brunn med källvatten och en insjö några minuters gångväg från huset och njuter av det.
Allt har sin tid!

Så nu vill jag tacka er mina fina vänner, ingen nämnd och ingen glömd, för den kärlek ni visar!
Det känns nästan överflödigt att tala om att ni är lika välkomna till mig, för det vet ni redan.

Sov gott alla människobarn!

Nu har det varit strömavbrott sedan i natt, börjar bli van.
Jag har fått mycket och ingenting gjort, beroende på hur man ser på saken.

Eftersom jag varit på mässan så mycket de senaste dagarna, hade jag vikt dagen till att göra färdigt en ritning åt en kund samt göra tråkigheter som tillhör vuxenlivet. Betala räkningar, skriva fakturor, städa osv. och då försvinner eletriciteten och med den förutsättningen för att göra ovanstående.
Ingen dator= inga fakturor, inget vatten (pumpen är eldriven), ingen städning, ingen värme= inget ritjobb, så jag får ingenting gjort av det som var planerat.

Men i stället har jag krupit ner i soffan iklädd fårskinnspäls, under duntäcket, och äntligen börjat öva på munspelet, kan nästan "Tryggare kan ingen vara", Läst om Mäster grå och andra möten med naturens väsen och vilat några timmar.
Nu ska jag ta en laxsmörgås och ett glas vitt vin, lagom tempererat 13 grader och läsa Edith Södergrans samlade dikter.
Sämre kan man ha det!

Så kan det gå när livet i sig har andra planer!

Kram allihop

Klockan är strax efter 3 och jag vet att det är timmar kvar tills gryningen är här. Tycker det är konstigt att jag vaknar och känner mig pigg.
Eller pigg kanske är att ta i, snarare övertrött på ett sätt som bebisar kan vara. Ni vet när dom vill sova, men inte kan och blir frustrerade därför.

Jag minns min älskade son som ilsken som ett bi, av trötthet skrek, "JAG VILL INTE!!!
Vid frågan, men snälla gubben vad vill du inte, svarade han " JAG VILL INTE VILLA". Han var hel enkelt för trött för att ens orka fundera på varför han var trött.
Nå väl, riktigt så illa är det inte. Jag är mer överraskad över att jag vaknar så tidigt med tanke på hur intensiv veckan har varit med max fem timmars sömn per natt.
Antagligen är det så, att min trogna om än lätt utslitna följeslagare, kroppen, tar sats, är inställd på att köra, och väser "Ok baby, here we go again!!!"
Så himla skönt att då kunna viska tillbaka, nej min kära, trofasta vän, du får ligga hur länge du vill idag!

Nu vet vi ju båda två, kropp och själ att vi kommer inte sova så länge till.
Vi kommer sätta oss vid datorn och fortsätta skriva på hemligheter.
Hemligheter som så småningom kommer tas fram i solljuset när tiden är inne.
Men än så är det länge dröjer det tills den gryningen kommer.

Oj!
Tittar ut genom fönstret i den mörka natten/ morgonen och ser ett vitt vinterlandskap!!!!
Jag drar täcket över huvudet och försöker sova en stund till,
känner att jag skulle behöva få herrbesök i sängen.

"Kom tillbaka John Blund, du är så välkommen!"

Tänk vad roligt vi har haft Bino som har målat tavlan, och jag.

Nu är det 27 år sedan som hon kom intravandes i min ateljé på Dalagatan i Stockholm.
Där designade jag kläder och smycken till många av våra mest älskade artister, och Bino kom som en positiv, kreativ hjälpande hand.
Många nätter har vi suttit och stansat strass, pärlor och målat med läder och textilfärg. Mycket har vi skrattat!

Ett vansinnigt men även vansinnigt roligt jobb var att designa och tillverka kläderna till Jerka, Jerry Williams. Speciellt tre Mc jackor av skinn med tusentals broderade pärlor minns jag väl. En motorcykel, ett vattenfall och en spindel, ett motiv på varje jacka. Ja det var väldigt mycket då kan jag säga....

Sedan följde utställningar, happenings
och event.
Utställningar i Gamla stan, Tekniska museet( vi slog faktiskt deras besöksrekord med vår telefon utställning!) konst i Kungsträdgården, kroppsmålning m.m
Ja, vi har haft det så galet roligt under dessa år, och det fortsätter, senast med Absolut glädje.
En dag då de som vill får uppleva glädjen i att skapa, på olika sätt.
Ni är välkomna allihop vid de tillfällena som presenteras på Fb, det är bara att skicka vänförfrågan.

Och igår, när jag fick tavlan av Bino så känner jag att cirkeln liksom är sluten.
Bino har fått med allt det som jag tycker är viktigt i livet, allt det jag älskar!
Så här förklarade hon i går:
Sebastian, Anna och Magnus, mina barn är viktigast i livet för mig.
Vi befinner oss alla fyra i en restaurang med bar för att visa att jag älskar att njuta av god mat och dryck. Musiken och dansen som är så oerhört viktig för mig, finns med i känslan.
Blommorna representerar min kärlek till det som växer och löjtnantshjärtat visar min kärlek till kärleken och lusten.

Tack fina Bino för tavlan, alla roliga minnen vi haft och alla kommande, roliga projekt vi har framför oss!!!!

Kram på er alla!

Nu är jag hemkommen efter en intensiv dag. Först bygga balkong på mässan och sedan den sista kursdagen på balkongkursen.
Vilka duktiga deltagare, ska bli spännande och se deras balkonger till sommaren. Tolv deltagare, tolv olika drömmar.
Känner mig alltid som Baloo, björnen, när jag har kurs. "Jag vill lära dom allt jag kan"
Tycker alltid jag tjatar om att man måste lyssna på sina egna drömmar, och strunta i vad som är trendigt.

Jag har inga behov att lämna avtryck i egenskap att " här syns det att Ulla har designat" utan säger alltid "det är du som ska bo här, inte jag"
På samma sätt är det med balkongen på Nordiska Trädgårdar.

"Här bor jag och jag gör som jag vill" är kännetecknet för visningsbalkongen.
En syn jag delar med fina Leif och fina Lena som jag skapat balkongen tillsammans med.
På balkongen har människor vi tycker om och som för alltid finns i våra hjärtan vävts in i miljön. Barn, vänner och kärlekar.
Nu hoppas jag bara att så många som möjligt kan komma på besök!

Kram och Godnatt

Vaknade tidigt (och då vet ni som känner mig att det är tidigt) ja, klockan var vid 4 snåret och jag gick ner till veboden och började rota bland verktyg, gamla flytvästar, bensindunkar och annat smått och gott. Någonstans där inne skulle den finnas, cykeln.
En svart herrcykel från tjugotalet med nummerpålåten kvar, jodå ni ska gå bildbevis senare.

Fyllde bilen med prylar som skulle med till mässan och gjorde ett stopp vid partihallarna.
Jag som har pratat så vitt och brett om shoppingens negativa klang, får väl bita mig i tungan nu.
Stora syrenbuskar, mängder med rosmarin och lavendel, ja plånboken glödde,......men fint blev det!
Bilder kommer i kväll!

Nu sitter jag och väntar i bilen utanför fina Binos hus där jag ska hämta ett porträtt hon har målat av mig, är så spänd av förväntan!
I min visningsbalkong finns nämligen människor jag tycker om med, på ett eller annat sätt. Naturligtvis inte alla, men några, alla skulle inte få plats!
Fortsättning följer.......

Även om kärleken innebar avsked, ensamhet och sorg var den värd vartenda öre av sitt pris

Paulo Coelho

Det är mycket nu....
Kurser, ritningar, föredrag och uppbyggnad av Balkongen inför Nordiska Trädgårdar på Älvsjömässan.
Spännande men även mycket jobb.

Jag har alltid haft ett starkt driv, en längtan till uttryck på olika sätt, som ibland känns som en feber. Har alltid ett block bredvid sängen där jag kan klottra ner en ide, tanke som väckt mig i min sömn.
Sedan kommer ju nästa fas, genomförandet som inte alltid är det lättaste.
Det ska planeras, jagas pengar och avsättas tid.
För så är det, jag både vill och försöker förverkliga de idéer som kommer till mig.
Jag vill göra det jag tycker är kul, intressant och givande utan att trampa någon på tårna eller göra avkall på min egenart. Alla människor har sin egen inre kompass.

Godnatt gott folk, det finns ingen kopia av er, bara orginal!

Man kan inte säga till våren
Hoppas att den kommer på en gång
och att den varar länge
Det enda man kan säga är
Kom, välsigna mig med ditt hopp
Och stanna kvar så länge du bara kan

Paulo Coelho

Nu är påsken till ända och en ny arbetsvecka ligger framför oss alla.

Jag såg en intervju med danska författarinnan Susanne Brögger för länge sedan.
"När jag har mycket att göra, då ställer jag mig och stryker, sedan får jag mer gjort"
Konstigt tänkte jag då, men nu förstår jag. Att på ett enkelt, avskalat sätt stanna upp, varva ner genom att bryta sina göromål med andra sysslor. Att låta hjärnan svalna.

Idag gjorde jag just det.
Jag tog mig tid att åka till Bergianska trädgården med en nyfunnen vän.
Vi vandrade runt, pratade, gick in på Edvard Anderssons växthus, njöt av miljön, pratade, fikade och pratade.
Trots att jag egentligen skulle jobba.

Det var ett spännande, varmt och samtidigt inspirerande möte.
Att prata om drömmar och erfarenheter med en människa som funnits i periferin under många år, men som jag aldrig träffat.
Känner mig helt slut, som efter en arbetsdag, men samtidigt påfylld.
Som en klok man sa

"Tänk på att främlingen du möter, är en vän du ännu inte lärt känna"

En röd dag till, innebär det att de andra dagarna är gröna?
Som egen företagare finns det ingen speciell färg på dagarna, alla dagar är arbetsdagar eller dagar som kan fyllas med annat. Allt går ihop.

Som idag, huvudet är fullt med strategiska tankar om utformning samt logistik inför veckans deltagande på Nordiska Trädgårdar.
Kommer den blå fonden funka, det har blivit problem fick jag veta i går, och reklambyrån jag i vanliga fall har röd dag idag.....
Kommer ryggen att palla? Dras med ett gammalt ryggskott som gjort mig lite rädd att bära lika tungt som jag brukar.
Hinner allt komma i ordning? Det beräknas ju ändå att komma tusentals besökare.

Det är då eller rättare sagt nu som jag försöker leva som jag lär, och ge problemen, rätt proportion.

Visst är det en stress om Nordens största Trädgårdsmässan även blir min sista pga. att allt rört i hop sig,
Tänk om allt blir kaos och inte alls så fint som jag tänkt mig.
Tänk om tiden inte räcker till....

Men......
jag har tak över huvudet, mat för dagen, människor omkring mig som jag älskar och som även älskar mig.
Jag är frisk, har fantastiska barn och lever!
Tänker på orden som hjälpt mig så många gånger:

"Livets stora hemlighet, allt blir bra"

Kram

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3220375/images/2012/pic_197576681.jpg" class="image">

Läste precis intervjun med Cecilia Frode i DN. Ibland är det nästan otäckt när någon tänker och formulerar sig exakt som en själv.
Läskigt men kul!

Vad som intresserar mig i livet är nyfikenheten och utmaningarna, den goda striden, med dess segrar och nederlag.
Jag har många ärr, men jag bär också med mig ögonblick som aldrig skulle ha ägt rum, om jag inte hade vågat gå utanför mina gränser.

Paulo Coelho om kreativitet

Solen skiner utanför fönstret och lurar mig litegrann, det är jättekallt när jag kommer ut.
Det här är väl vad som kallas ett riktigt aprilväder. Värme och kyla om vartannat. Sol och snö.
Då slår det mig, undrar om vi som är födda i april, är påverkade av detta?
Liksom människor i andra månader påverkas av det väder som är just då de är födda? Kanske det...

Oavsett om man tror på horoskop eller inte, så kanske ändå vädret har en påverkan, på vår första tid i livet?
Jag menar, en vädur uppvuxen i det varierande vårvädret i Sverige, har andra intryck än en vädur i Afrika?
Ser jag på mig själv, är jag som aprilvädret.
Strålande sol, fantastiskt blå himmel men även regn och rusk, men mest sol och förväntan, nyfikenhet.
Nyfiken på vad som ska hända härnäst, nyfiken på vilken trevlig ny bekanskap jag ska göra, nyfiken på om det finns något nytt, kul som ska hända framöver
Älskar att lusläsa Dn På Stan och sätta ett kryss vid de utställningar, konserter och annat jag vill se.
Likaså alla trevliga inbjudningar på Facebook, konserter, fester m.m

Lika nyfikna ser vårens små knoppar ut
Plopp, så sticker dom opp, plopp så slår knopparna ut till vackra blommor, plopp, så förvandlas den stora björkens krona, till en ljus, skir och ljusgrön hägring mot himlen.
Det händer helt enkel mycket i det omväxlande April, explosionens månad.

Därför är det extra skönt att det även är lite gråmulet, någon dag då och då.
När ruskvädret inbjuder till meditation och betraktelse.
Att ligga ner och blicka ut genom snöstormen, lyssna på klassisk musik, ta en liten tupplur.
För att sedan vakna upp till solen som starkt lyser på mitt sovande ansikte. Ingen snö, ingen blåst utan blå klar himmel och solsken.
Under samma dag!

Tittar ut genom mitt fönster, denna klara, kyliga påskdag, och ser att himlen är blå.
Tänker att snart är våren här, på riktigt!

Ha en fin dag allihop!

och belåten, efter dagens påskbuffe med trevligt sällskap. Tänk vad snabbt tiden går, helt plötsligt är alla vuxna!

Kära vänner som skickar sms och meddelanden på FB med kommentarer, det är jättekul. Det är även kul om ni lyckas kommentera här:)
Dessutom får ni gärna tipsa vänner och bekanta om min blogg, om ni gillar vad jag skriver förstås!
Delad glädje är dubbel glädje!

Påskpussar till er alla!

Glad påsk allihop!

Jag tycker att påsken egentligen är en mer avslappnad och trevlig helg än julhelgen.
Inte bara det att vi får fler lediga dagar på rad, eftersom helgen alltid startas med skärtorsdag. Utan också för att kraven och förberedelserna är färre. Ingen hets att köpa julklappar, fixa gran och ta fram elektriska stakar.
Visst är det mysigt med jul, begreppet att kura skymning passar verkligen bra, och maten är smarrig, älskar julbordet!
Men påsken.....ljusgrön, nyvaken, skir, kvittrande och framförallt ljus.

Detta underbara ljus som väcker själen till liv, som tinar vår själ och gör oss så mottagliga för kärlek.
Både att ge och få.

Runt omkring oss vandrar par, hand i hand, som om de vore fastvuxna.
Förälskade par stannar upp, kysser varandra länge och passionerat, helt omedvetna om att det finns människor omkring dem.
Katterna jamar och fåglarna kvittrar, det är verkligen motsatsen till att kura skymning.

Glädjen att ge en gåva, ett påskägg känns inte på något sätt som en belastning. Jag tror inte att många springer från butik till butik i jakten på det rätts påskägget, utan här handlar det om känslan att ge.
Själv ger jag påskägg till de mina varje år, trots att alla är vuxna.
Lite godis, en trisslott och mycket kärlek ryms i det färgglada ägget.

Jag fick själv ett ägg som innehöll fin choklad och presentkort på flera biobesök av en god vän, en gång.
Jag blev så glad att jag log hela dagen.

Faktum är att jag ler nu också och jag ska avslöja en hemlis för er, jag är egentligen 8 år, även om det står 52 i passet!

Önskar er alla, en fin och kärleksfull påsk!

Påskpuss på er allihop!

Långfredagen.......

En dag där biobesök, middag med goda vänner, eller bara en extra ledig dag har blivit innehållsrik.
Det är en enorm skillnad mot förr.

Jag är så pass gammal, att jag minns hur tråkig man tyckte långfredagen var.
Den skulle präglas av lugn, vemod och sorg över vetskapen av vad Jesus genomled, denna dag.
Det spelade ingen roll om du var religiös eller inte, samhället stod stilla.
På radiokanalerna som var tre, P1, P2 och P3, spelades klassisk, sorglig musik i moll.
Det var helt enkelt, en förbannad tråkig dag, i väntan på den roliga påskaftonen

Eftersom jag aldrig tänker före när jag skriver, utan bara öppnar ventilen, tänkte jag först skriva "Så allt var inte bättre förr"
Men så slår det mig, kanske var det inte så dumt?

Det kanske till och med är så att i dagens samhälle, skulle det vara bra med en riktig, trist, långfredag.
En dag när vi får lyssna inåt.
Med andra ord ett billigt alternativ till en dagskurs i mindfullness.

Tänk er synen på tunnelbanan.

Skocken av människor sitter stilla och betraktar stationerna som susar förbi. Ser den vackra mosaiken på T-centralen, Östermalmstorgs vackra konstverk, Solna centrums röda skogslandskap.

Inga mobiltelefoner, vars skärmar fungerar som enorma magneter som drar till sig pupillen, hos den som äger en sådan. Inte en sekund släpper magnetismen.
Eller ljudet som högt strömmar ut från ynglingens iphone, trots att han använder hörlurar. ( Att han inte blir döv, med den volymen?)
Nej, jag får nog ändra mig i frågan om dagen i dag.

Långfredagen var bättre förr

En alldeles vanlig arbetsdag....

Planterade påskfat och plockade in påskliljor som alltid gör mig lika glad.
Sen på med kläder, smink och förkläde för att förvandlas till påsk kärring, kommer aldrig att bli för gammal.
Skillnaden är att jag och mina andra påsk kärringar GER godis i stället för att få, vilket faktiskt både är roligare och nyttigare.

Sedan bilen till Solsidan för att träffa en kund.
Fick förklara att orsaken till att jag såg ut som en slafsigt, avsminkad Dregen, faktiskt berodde på att jag varit påsk kärring innan jag kom till dem.

Det slog mig först i bilen därifrån, att det kanske inte var lika självklart för dem, som för mig:)

När jag kom hem la jag lite bolmört och spikklubba på spisen, andades in och.....wow!.....nu bär det iväg till Blåkulla för att dansa rompa mot rompa med hon håle själv!

Godmorgon alla fina!
Man brukar säga till kvinnor att innehållet i deras handväskor talar om vem dom är. Undrar om det är samma sak med bilen?
I dag finns följande i min bil:
Påsk ris och penseer, botaniska böcker, en kikare, petflaskor, hönsnät, ett par svarta pumps, ett paraply, täcke och kudde, multiverktyg, sopor, en poesibok, oöppnad post, fröpåsar, vykort från trandansen, necessär, blommig klänning, förkläde och sjalett till dagens påskäringsutklädnad ( jodå, varje år)en påse med svart pudelhår, donerat från sista trimningen av Roffe.
Är så lycklig, ska använda gåvan till ett framtida projekt, Rosita, you know!
Ja, vad ska jag säga eller snarare fråga,
Vem är jag?
Ha en fin dag allihop!

En lång dag arbetsdag är till ända

Gick upp fem för att handla i påskblommor i partihallarna, det gäller att komma tidigt så att inte allt det vackra har försvunnit, först till kvarn...
Att lämna blommor till människor är en tacksam uppgift, alla blir så otroligt glada, skiner upp och ler.
För visst är det något speciellt med vårens första lökar. Efter en kall vinter ser vi dem sticka upp sina knubbiga små toppar. Hursomhelst kände jag mig som en riktig glädjeflicka när jag kom med mina blommor.

Apropå glädjeflicka....
jag minns när jag bestämde mig för att lära mig att svetsa (nu kommer förverklingandet av drömmar igen, vilken tjatmaja jag är)
Året var 1997 och tillsammans med fina Annica knallade jag iväg till en vaktmästare och bilmekaniker och frågade om det fanns möjlighet för honom, att lära oss att svetsa.
-Javisst, svarade Tommy (jag kallar honom det, minns inte riktigt hans namn, men det låter som ett bra bilmekarnamn) det är skitbra att kunna svetsa tjejer, då kan ni reparera rost och så på era bilar, det sparar ni mycket stålar på!
Annica och jag tittade på varandra och sedan på Tommy.
-Vi vill inte svetsa bilar, vi vill svetsa trädgårdsmöbler i armeringsjärn! Och så blev det.

När jag stod och hamrade på det glödande järnet med en tung, tung slägga, kände jag verkligen urkrafterna i mig, men även arvet att tillhöra flera generationers smeder. Från den delen av släkten som härstammar från Vallonerna,(vilket i och för sig alla jag känner verkar göra ).

Speciellt män vill berätta om det släktskapet har jag märkt, när de börjar bli lite tunnhåriga.
-Du vet, dom här höga vikarna i pannan härstammar från vallonerna, säger dom och håller bak håret så att man ser hur hårfästet dragit sig högre upp på huvudet.

Grillbestick, huggmejsel att hugga granitsten med, grillgaller OCH paradnumret, ett barbord av fyrkantsjärn med en enormt tung skiffersten som bordskiva, blev resultatet av min lärlingstid som svetsare.
Det var jätteroligt, och jag tror vi testade alla sorter , Mig, gas och några mer tekniker som jag inte minns.

Entusiasmen var stor och nu skulle här göras både konstverk och grova pengar!!!!
Men hur skulle vår lansering se ut?
Vi satt en kväll över en middag med mat och dryck och dryck och dryck....vi grunnade och funderade och kom till slut fram till en fantastiskt, säljande presentation.

Vi skulle ta ett foto, när vi klädda i långklänningar, pumps och skyddsvisir för ansiktet, hållandes i varsin svets med brinnande gaslåga presenterar oss:

"Välkommen till oss, vi är två trädgårdsmästare med justa lökar och fina buskar, som kan göra underverk för dig med vår heta låga!!!

Kram och godnatt från glädjeflickan i skogen

Godmorgon du vackra, fina, kloka, underbara, fantastiska människobarn.
Den här buketten är till dig!

Har tillbringat en dag med fantastiska människor.
Som handledare och trädgårdsmästare är det jättekul att ansvara för ett projekt som detta.
Tillsammans ska vi skapa en trädgård där det ska finnas plats för vila, umgänge och kultur.
Att sida vid sida kratta, rensa ogräs, olja in trädgårdsverktyg m.m skapar en fin sammanhållning, en känsla av delaktighet, en arbetsgemenskap.
Trots kylan värmde solen och jag fick lust att sjunga "Bella ciao, bella ciao" som man sjöng i Italien under arbetet på fälten.
Tänker på förr i tiden då man svettades sida vid sida för ett gemensamt mål.
Åt sin medhavda matsäck för att sedan fortsätta med arbetet.
Tänk om vi på alla arbetsplatser skulle kunna känna likadant? Att vi strävar mot samma mål och ser samarbetet som den bästa av arbetsredskap.
Det får mig att återigen ( med risk att låta tjatig) tänka på ordspråket

"Delad glädje är dubbel glädje"

Godmorgon igen och igen och igen....

Bara det att få uppleva ännu en morgon räcker att fylla alla tacksamhetslistor i världen. Tog del av en text som en präst sa.
"jag vaknade på morgonen, slog upp ögonen och kände stor tacksamhet att jag hade ögon som kunde se"

Önskar er alla en fin dag!

Underbara kontraster igen.

Igår vandrandes i träskmark och kyla långt från storstaden, idag Afternoon tea på Cadierbaren i Grand Hotel, mitt i Stockholm.
Njöt i fulla drag av gott te, små snittar och underbara små söta bakverk tillsammans med två av barnen. Tyvärr hade en av dem fått förhinder så jag får väl uppepa besöket en gång till:)

Det här var ytterligare en av drömmarna jag uppfyller, att i trevligt sällskap uppleva Grands underbara testund.
Till skillnad mot det förra inlägget, där jag beskrev upplevelser som inte kostar något, var detta naturligtvis inte gratis.
Men det viktiga för mig, är kunskapen om att jag själv ansvarar för att mina drömmar uppfylls. Ingen annan.
För mig ligger inte lyckan i att köpa saker, har aldrig gjort. Jag nöter sönder mina kläder för att jag tycker om dem. Mina sälskinnsstövlar är ett bra exempel på detta.

Med risk att verka galen ska jag avslöja att jag begravde dom, här ute på Ingarö, för si så där 25 år sedan.
Jag skäms att det var sälskinn, fick dom som gåva men ÄLSKADE dem. År ut och år in, värmde de mina fötter och höll vätan utanför. Jag är övertygad om att det är fler av er som minns dem.
Efter otaliga lagningar hos skomakaren, fick jag till slut dödsdomen, de går inte att laga dem längre, skinnet är för tunt.
Med tunga steg och sorg i bröstet gick jag i väg med stövlarna i en systempåse (ja dom var nätta fast de var så varma, så de fick plats i en sådan).
I flera månader låg dom i garderoben, för jag hade inte mage att kasta dessa trotjänare. Så när sommaren kom tog jag med dem till skärgården, grävde ett hål och begravde dem. Minns inte om jag gjorde ett litet kors av några pinnar, men jag tror det.

Det handlar absolut inte om snålhet, det ordet finns inte ens i mitt vokabulär, utan det handlar om att använda det jag köper och då spelar det ingen roll om det kostar.
Kvalitet är viktigt på alla sätt! Kläder, mat och vänskap.

Nästa dröm att förverkliga är att göra ett draperi av kottar, som kanske kan skrämma rådjuren att gå in på terrassen där jag planterat tulpaner.

Får börja i påsk

Ha det så gott allihop!

Mörbultad och ruskigt trött avslutar jag helgens äventyr i Västergötland. Två intensiva dagar med fågelskådning från morgon till kväll. Sol men kalla vindar.
Hade en diskussion med en av ornitologerna om syftet att vara där, vilket var helt olika.
Han beskrev med stor passion känslan av att spänt ligga i skogsbrynet, i väntan på orrarna. Med starka färger beskrev han fåglarnas, vackra utseende, kämparglöd och strid. Han var mycket målande i sin beskrivning. När jag berättade för honom att det här, är en av de upplevelser jag vill hinna med i livet. Att jag har en inre lista över dessa, jag tror han förstod.
För drygt ett år sedan var jag i Jokkmokk och gick workshops i jojk, handlade på marknaden, åt kaffeost och besökte ishotellet i Jukkasjärvi. Det var också en dröm, jag ville uppfylls!

Ligger i soffan och halvsover men kan ändå formulera ytterligare drömmar jag vill förverkliga, stora som små.
Faktum är att i morgon ska jag uppfylla ytterligare en dröm, återkommer!

NattiNatti mina fina vänner

Stannat vid Roxen för att skåda bl.à fjällgås och fjällvråk. Börjar bli lite mätt på fågelskådning:) men bara lite. Ska snart summera alla arter vi sett. Nästa ställe ska vi leta efter vitvingade truten. Pip pip

Tillbaka till Hornbergasjön för ett sista besök hos tranorna. Ornitologer, barnfamiljer, ensamstående och par som går hand i hand. Människor överallt.
Vi betraktar alla det skådespel vi har framför oss. I ögon rån ser jag plötsligt människor som står i ring.
Som på en given signal börjar alla göra rörelser efter ett givet schema, det ser ganska lustigt ut.
De ser sammanbitna och koncentrerade ut och då förstår jag!
Människoflocken gör Trandansen enligt asiatisk Tha Chi.
Snart bär det iväg till nästa fågelsjö på väg mot Stockholm!