Detta är verkligen sant:

Du minns inte människor för det dom har åstadkommit, utan du minns människor för hur dom fick dig att känna dig i deras sällskap.

Tack mina älskade föräldrar, (hoppas ni kan läsa bloggen i himlen) för att jag alltid kände mig älskad.
Det har givit mig självkänsla, förmåga att ge och ta emot kärlek samt mod att gå min egen väg.