đŸŽŒđŸŒŸđŸŽŒ

Stolt, glad och hedrad att fĂ„ uppleva hur mĂ„nadens kultur cafĂ©, förlagt pĂ„ en helgdag, gav glĂ€dje och fĂ€rg en novemberdag som denna. Ett bevis pĂ„ att om mĂ€nniskor fĂ„r förtroende att visa sina inneliggande resurser, kan vad som helst hĂ€nda och magi skapas! Jag ser det Ă€ven som att den högsta vinsten med att utbilda och medvetengöra personal, verksamhetsansvariga och politiker om kulturen och utevistelsens betydelse för vĂ„r hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande, Ă€r nĂ€r ögonen hos de som tittar börjar gnistra. Att allt det goda som bjöds för att Ă€ven kroppen skulle fĂ„ sitt smakade gudomligt gott,  gav evenemanget 10 poĂ€ngđŸŒș

Ett fint besök hos vĂ€nnen Lena och hennes fina julutstĂ€llningpĂ„ Galleri Derning blev en fin avslutning pĂ„ dagenđŸŒș 

Tacksam🙏 (null)


(null)


(null)


(null)


(null)


(null)


(null)


(null)


FredagskvĂ€ll med musikquiz pĂ„ Asplund med bĂ€sta kollegorđŸŽŒđŸŒżđŸŽŒ

(null)

(null)

(null)

🌿

(null)

☀

(null)

🌿Korvminnen

Han sitter dÀrinne med ansiktet vÀnt mot tv-apparaten, liksom drömmande. NÀr jag knackar pÄ rutan mÀrks ingen som helst reaktion. Knack, knack, knack, jag knackar igen och nu vrider han pÄ huvudet, fÄr syn pÄ mig och reser sig upp.
Med lÄngsamma, hasande steg kommer han mot mig och jag lÀgger mÀrke till att han ser trött och ledsen ut.
 NĂ€r han drar den delade fönsterluckan Ă„t sidan hör jag hur mĂ€nniskor skriker och grĂ„ter frĂ„n tv-apparaten, det lĂ„ter som ett nyhetsreportage frĂ„n ett krigshĂ€rjat land.
 " Vad vill du ha?"frĂ„gar han med robotliknande röst pĂ„ bruten svenska." En tunnbrödsrulle, tack" svarar jag, med nĂ€st intill lika entonig röst som honom.
Han stÀller sig vid stekbordet och jag tycker mig höra en djup suck och jag betraktar hans profil i smyg. Den Àr vacker, med rena drag likt en grekisk Gud.
Helt plötsligt ökar volymen pÄ mÀnniskornas förtvivlade röster och han sneglar bort mot hörnet dÀr tvn stÄr. Jag ska precis sÀga till honom att det Àr ok att gÄ titta, att jag kan vÀnta pÄ maten en stund, men istÀllet frÄgar han, fortfarande vÀnd mot stekbordet, "Allt pÄ?"
 "Ja, allt pĂ„" svarar jag och hjĂ€rnan kan inte lĂ„ta bli att skena ivĂ€g.
Allt pÄ innebÀr sÀkert sallad, ketchup, senap (extra stark naturligtvis ropar jag genom rutan) rÀksallad och grillkrydda, men kan ju faktiskt innebÀra verkligen ALLT.
Bostongurka, kabanosser, disktrasor, hushÄllspapper, gamla strumpor, avklippt hÄr och hans sÀd.
 Nej, nej, nej!!!!! SkĂ€rp dig Ulla, lĂ„t inte hjĂ€rnan löpa amok utan fokusera, kontrollera, styr in hjĂ€rnan pĂ„ " normala spĂ„r" igen.
Jag kommer pÄ mig att att skÀmmas för att jag drar in den oskyldiga mannen i min hjÀrnas tornado av vilda associationer, böjer mig fram och sÀger uppmuntrande "Det ska verkligen bli gott!!!"
 Den positiva framtoningen i mitt enkla konstaterande klingar lite skevt (det Ă€r ju inte en Nobelmiddag jag vĂ€ntar pĂ„) sĂ„ nĂ€r mannen med uttryckslös min sĂ€ger " Det fĂ„r vi hoppas pĂ„" skĂ€ms jag lite över min entusiasm.
Han rullar in tunnbrödsrullen i foliepapper och jag fantiserar om hur obehagligt det skulle vara om jag efter att ha Àtit upp rullen, skulle rulla ihop folien till en boll och stoppa in i munnen, som en efterrÀtt liksom. Usch, det skulle sÀkert ila i tandhalsarna redan efter första tuggan!
Jag tar emot silverpaketet, ser hur mannen gÄr tillbaks till sin stol och fortsÀtter att titta pÄ tv.
SjÀlv sÀtter jag mig i bilen och lÄter maten tysta mun.
© ulla friberg ullafriberg.blogg.se

Julbord LĂ„ngbro vĂ€rdshus♄

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

HĂ€xorna frĂ„n Eastwick 🌟 Fredag

(null)

(null)

(null)

♄

(null)
Önskar att alla kyrkor öppnade sina dörrar för de som behöver, Ă€r stolt och glad att ha Klara församling i födelseattesten och Ă€ven ha döpts dĂ€r ♄ Mina förĂ€ldrar valde att döpa mig in i Kristna kyrkan eftersom det var "tradition", men efterĂ„t pratade vi mĂ„nga gĂ„nger om det sjĂ€lvklara valet att i vuxen Ă„lder fĂ„ vĂ€lja religion. Tycker alla kyrkor, moskeer, synagogor och andra "heliga" rum ska öppna sina dörrar för hemlösa, precis som det skrivs i de texter som tillhör varje religion. Behandla andra som du sjĂ€lv vill bli behandlad♄

🌟🌟🌟

Att vara egen företagare innebĂ€r att vardag och helg flyter ihop. Extra trevligt att besöka hallarna idag🌟Roffe och jag förenar nytta med nöje (null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

🌿

Varde ljus och det vart ljus🌟🌟🌟Invigning av Stockholms ljussĂ€ttning i den mörka Ă„rstiden med nĂ„gra av mina bĂ€sta♄-an Stockholm i mitt ♄ (null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

Kongress i kulturens tecken🌿

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

♄

Fars dag Ă€r för mig en viktig dag, dĂ€rför ju Ă€ldre jag blir kĂ€nner jag alltmer tacksamhet för att just du pappa Uno, var min far ♄PĂ„ kortet av mig, som du tog frĂ„n lĂ€genheten pĂ„ Kungsgatan med utsikt över Oxtorgsgatan och ett Klara som till stor del rivits, omfamnar jag vĂ€rlden. 3-4 Ă„r och med livet framför mig traskade jag omkring bland trapporna i byggkratrarna och hoppade hage pĂ„ de svartvita plattorna mellan Hötorgshusen pĂ„ min vĂ€g mot Klara kyrka och lekskolan dĂ€r. Visst kan jag idag fundera över hur mamma och pappa, vĂ„gade slĂ€ppa mig sĂ„ fri, men de arbetade hĂ„rt  och framförallt tror jag de kĂ€nde tillit, att jag klarade mig.♄ SjĂ€lvklart Ă€r jag en blandning av de bĂ„da mamma och pappa, men som yngst av fyra döttrar ( det var Erik jag skulle heta) lĂ€rde jag mig mecka med mopeder, rensa oljefilter i pannrum och viktigast av allt vara sjĂ€lvstĂ€ndig, klara mig i alla vĂ€der. Eftersom pappa inte haft nĂ„gon far i sitt liv, hade han alltid fĂ„tt ta hand om sig sjĂ€lv och gjorde dĂ€rför allt för att jag och mina systrar skulle vara förberedd för livet. Mamma fanns med som ett enda stort ♄Men ett Ă€ngsligt sĂ„dant, vilket Ă€r en annan historia.
Pappas historia Ă€r liksom mĂ„nga andras fĂ€der en stark berĂ€ttelse om den ofattbara fattigdom som till stor del prĂ€glade StockholmpĂ„ 30 och 40 talet. Men nĂ€r jag pĂ„ fotona ser den unge mannen, den kĂ€rleksfulla Ă€kta mannen och den leende, trygga pappan och morfar som till varje pris ville ge oss barn det han aldrig sjĂ€lv fick kĂ€nner jag en sĂ„n tacksamhet. NĂ€sta Ă„r fyller jag 61 och Ă€r dĂ„ lika gammal som pappa nĂ€r han dog♄
Tack pappa för att du gett mig grunden till att vĂ„ga följa mitt hjĂ€rta, modet att gĂ„ min egen vĂ€g och kĂ€nslan att vara betydelsefull, vĂ€rdefull och Ă€lskad, vad som Ă€n hĂ€nder♄Och tack mamma i himlen för att du lĂ€t mig vara som jag var och Ă€r ♄ (null)

(null)

(null)

(null)

(null)

🌿

GĂ„rdagens middagfick Tore Wretman att le i himlen. Flamberad file med pepparsĂ„s och gott innan och efter. Det gods samtalet var som alltid nĂ€r vi Södralatinbrudar trĂ€ffas, i fokus.( Du saknades Ann Bouvin )men var med i hjĂ€rtat) 
TĂ€nk att vi kĂ€nt varandra i 44 Ă„r! Tiden gĂ„r fort🌿
PĂ„ vĂ€g till busshĂ„llplatsen invigde vi den nya bron som sĂ„g ut som Vintergatan i mörkret❀En fin kvĂ€ll (null)

(null)

(null)

(null)

(null)

🌿

De nitiska vakterna lĂ„ter bilen rulla in pĂ„ kyrkogĂ„rden som om vi vore VIP gĂ€ster. Jag förstĂ„r verkligen att de mĂ„ste vara hĂ„rda en dag som denna dĂ„ tusentals och Ă„ter tusentals mĂ€nniskor besöker sina Ă€lskade slĂ€kt och vĂ€nners sista viloplats. StĂ€mningen kĂ€nns vĂ€rdig pĂ„ alla sĂ€tt och jag kĂ€nner starkt den kollektiva sorgen som vi alla delar, men ocksĂ„ tacksamheten att fĂ„tt haft vĂ„ra kĂ€ra i livet och att sjĂ€lva fĂ„ vara kvar en stund till. Min Ă€lskade syster kĂ€mpar med tunga steg uppför den branta backen, hĂ€ngandes pĂ„ sin rollator och "tack vare" sin svĂ„righet att gĂ„, har vi likt fĂ€rdtjĂ€nst fĂ„tt Ă„ka Ă€nda fram till gĂ„ngen som leder upp till minneslunden. HalvvĂ€gs upp sĂ€tter hon sig pĂ„ bĂ€nken för att vila och fattar mina hĂ€nder" Ulla, min Ă€lskade lillasyster, jag orkar inte gĂ„ Ă€nda upp, jag stannar hĂ€r" Med vetskapen om att hon Ă€r trygg med Roffe som sĂ€llskap bestiger jag krönet pĂ„ sorgens berg dĂ€r ljusen tĂ€vlar i antal med stjĂ€rnorna. Vid tallarna tĂ€nder jag ljus för alla mina kĂ€ra och Lena fĂ„r ett eget turkost ljus. PĂ„ vĂ€gen tillbaks betraktar jag alla dessa mĂ€nniskor som likasom mig förlorat mĂ„nga av de man Ă€lskat och nĂ€r vĂ„ra blickar möts Ă€r det i samförstĂ„nd, vi vet hur det kĂ€nns ❀ TĂ€nker att alla vi som samlats hĂ€r ocksĂ„ kommer att tillhöra de  som Ă€ndrat tempus frĂ„n att leva till att ha levt. Kanske inte idag eller i morgon, men nĂ„gon gĂ„ng. NĂ€r vi slĂ€pper av Inger hemma sĂ„ kramar hon mig och sĂ€ger  " Nu lillasyster Ă€r det bara vi kvar" Ja, visst Ă€r kĂ€nslan av att vara Ă€ldst i slĂ€kten konstig men sĂ„ Ă€r det och jag Ă€r tacksam att fĂ„ vara med ett tag till♄ (null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

🌿

Till mina Ă€lskade slĂ€ktingar, vĂ€nner och djur som jag har haft förmĂ„nen att delat mitt liv med kroppsligen, nu bara sjĂ€lsligen ♄Tack❀ Jag har varit med om dig


Jag kan aldrig förlora dig.


Jacques Werup

RSS 2.0