Fars dag är för mig en viktig dag, därför ju äldre jag blir känner jag alltmer tacksamhet för att just du pappa Uno, var min far ♥️På kortet av mig, som du tog från lägenheten på Kungsgatan med utsikt över Oxtorgsgatan och ett Klara som till stor del rivits, omfamnar jag världen. 3-4 år och med livet framför mig traskade jag omkring bland trapporna i byggkratrarna och hoppade hage på de svartvita plattorna mellan Hötorgshusen på min väg mot Klara kyrka och lekskolan där. Visst kan jag idag fundera över hur mamma och pappa, vågade släppa mig så fri, men de arbetade hårt  och framförallt tror jag de kände tillit, att jag klarade mig.♥️ Självklart är jag en blandning av de båda mamma och pappa, men som yngst av fyra döttrar ( det var Erik jag skulle heta) lärde jag mig mecka med mopeder, rensa oljefilter i pannrum och viktigast av allt vara självständig, klara mig i alla väder. Eftersom pappa inte haft någon far i sitt liv, hade han alltid fått ta hand om sig själv och gjorde därför allt för att jag och mina systrar skulle vara förberedd för livet. Mamma fanns med som ett enda stort ♥️Men ett ängsligt sådant, vilket är en annan historia.

Pappas historia är liksom många andras fäder en stark berättelse om den ofattbara fattigdom som till stor del präglade Stockholmpå 30 och 40 talet. Men när jag på fotona ser den unge mannen, den kärleksfulla äkta mannen och den leende, trygga pappan och morfar som till varje pris ville ge oss barn det han aldrig själv fick känner jag en sån tacksamhet. Nästa år fyller jag 61 och är då lika gammal som pappa när han dog♥️

Tack pappa för att du gett mig grunden till att våga följa mitt hjärta, modet att gå min egen väg och känslan att vara betydelsefull, värdefull och älskad, vad som än händer♥️Och tack mamma i himlen för att du lät mig vara som jag var och är ♥️