Det blev kaffe och äggsmörgås idag igen. Närvaron av mina älskade familjemedlemmar var stark och jag kände ett lugn som ett besök på Skogskyrkogården alltid ger. Känner dock ett stänk av melankoli då jag ser alla gravar som ser så bortglömda och ensamma ut att tanken på att så småningom kremeras och strös i minneslund känns befriande. Självklart är det utifrån mina tankar, många vill ju ha en grav att gå till. Vännen Jannes verktyg har blivit sådär chict bruna av rost och jag är säker på att han mekar för fullt i himlen. 

Nu iväg med grenar och kvistar som även de ska till sin sista vila kompostering, där orden "Av jord är du kommen, jord skall du åter varda" verkligen stämmer.

🌿❤️🌿