Varje dag lär jag mig något nytt och så här i efterhand skrattar jag gott, men i morse var det inte kul. Igår fick jag instruktioner från konduktören (säger man det nu för tiden, det kanske heter tågvärd?) hur jag på morgonen (alltså i morse) skulle vända på skylten som fanns på perrongen om jag ville att tåget skulle stanna och jag tänkte att det ska väl inte vara så svårt. Den vänliga konduktörskan var ytterst välklädd i kostym med en röd scarf lite nonchalant knuten i halsen och det slog mig att alla tågvärdar såg likadana ut, oavsett kön. Som små prydliga farbröder vandrade de vänligt omkring på Krösatåget. Flyktigt såg jag bilden på det omvända inne i huvudet, att alla oavsett kön skulle bära klänning. Tror den mustaschprydda konduktören på tåget nu i eftermiddag skulle se tjusig ut som lady in red. Nåväl, kl 6 står jag på den öde perrongen, beredd att vrida på skylten, läser texten och känner smått panik, åt vilket håll ska handtaget vridas? Ligger Vaggeryd åt höger eller vänster? Ingenstans finns det någon information och det är mörkt i gryningstimmen. Tänk om det blir fel och tåget åker förbi? Som en äldre, lite eljest kvinna med mobil i handen och Google maps vandrar jag ensam, fram och tillbaks längs perrongen för att lista ut i vilken riktning tåget ska åka. Och ja, slutet gott allting gott, jag kom på tåget, åkte rätt och kunde hälsa kursdeltagarna välkomna i tid🌺 Ibland är det bra med teknik