Recept från Isof Institutet för språk och folkminnen 🌿
Nu vänder det och vi går mot ljusare tider! Vad passar bättre än att göra sin egen dryck till den kommande julfriden, varsågod att ta del av recepten från Isof och njut av att solen från och med nu kommer stanna längre för var dag☀️
Maltdryck till julfirandet
Svagdricka dracks förr vid stora högtider som jul och påsk. I våra arkiv har vi flera recept på drycken.
Från början bryggdes maltdrycken i hemmet men på 1800-talet började även ett flertal bryggerier att tillverka svagdricka.
Recept från 1890-talet
"Ingredienser: Potatis, malt och mjöl. Potatisen skall kokas, sen skall den jämte det vatten, det kokat i, tjärnas i en trätjärna, tills det blir som en välling.
Maltet, så mycket som man har råd till, lägges i botten på den bunke eller så, som man skall brygga i. Litet vatten hälles över maltet, för att detta skall svälla. Sist tages mjölet. Den heta potatisvällingen hälles sedan över maltet och mjölet i bryggsån och omröres väl, och denna brygd frå sedan stå i ett par timmar.
Så många kannor vatten, som behöves, hettas sedan upp till kokpunkten och öses i bryggsån. Det hela omröres väl. Innehållet i en sån tömmes sedan i en gryta och kokas några minuter.
Ett kärl, kallat rost, d.v.s en så på tre ben med ett hål vid botten, med en tapp i, förses med ett lager enriskvistar på botten, och ovanpå enriset lägges litet halm.
Soppan i grytan öses nu i denna rost, tappen i hålet tas bort, och drickat börjar rinna ned genom halmen och enriset och uppsamlas i en bunke. Drickat kallas då vört. Den får stå, tills den blir nästan kall. Sedan lägges jäst i.
Om det inte blir riktig fart på jäsningen, så värmes ett pressjärn och lägges ner i drickskärlet, då det börjar jäsa.
Drickat hälles i tunnor eller kaggar, vilka täppas väl till. Det ställes sedan i källaren och är färdigt att användas."
Wikipedia
Malt är säd, vanligen korn, som fuktats med vatten och fått gro. Groddarna producerar enzymet amylas vilket får stärkelsen i maltet att omvandlas till maltsocker när maltet läggs i blöt, som vid bryggning. Efter att groendet gått tillräckligt långt avbryts processen genom att grönmalten torkas eller rostas med varm luft. Den färdiga malten kan lagras länge. Malt används i tillverkning av öl och whiskey men används även i jul- och påskmust, vissa bröd och till exempel memma. Dess rostningsgrad är en viktig smakfaktor: kraftigare rostning ger ett mörkare öl i och med att sockret karamelliseras Vid ölbryggning används huvudsakligen ljusa maltsorter som pilsnermalt och pale ale-malt.
Mältare, ofta mälterska, var förr en person som livnärde sig på att framställa malt. Mälthus, eller mälteri kallades den byggnad i vilket detta utfördes.
För att bestämma rostningsgraden använder man sig av EBC (European Brewery Convention) där högre värde anger mörkare färg.
Vanligast är ljus malt som innehåller stora mängder av sockerbildningsenzym. Ljusa maltsorter är bland annat pilsner- och lagermalt (3–4 EBC), pale ale-malt (4–7,5 EBC), wienermalt (5–8 EBC), vetemalt (5 EBC) och münchnermalt (8–25 EBC). Karamellmalt (100–300 EBC) använder man när man brygger mörkare öler för att ge dem färg, arom och stomme. Den förekommer även i en form som kallas kristallmalt.
Färgmalter används särskilt ofta vid framställningen av mycket mörka ölsorter, till exempel porter. Färgmalt kallas chokladmalt (1000 EBC) rostad malt (1000–1500 EBC) bland annat.
