đ
Julotta i Seglora kyrka (som sedan flera Ă„r) hĂ„lls av den Ă„lderstigna, skotska prĂ€stinnan som blandar gamla och nya texter, sprĂ„k och anekdoter. EfterĂ„t kaffe och Ă€ggmacka till utsikt över mitt Ă€lskade Stockholm som vaknar â€ïžDet börjar bli en tradition nu efter ganska mĂ„nga Ă„r och en bĂ€ttre start pĂ„ juldagen gĂ„r inte att fĂ„ đTacksam att fĂ„ vara med en stund tillâ€ïž
God Jul â€ïž
Recept frĂ„n Isof Institutet för sprĂ„k och folkminnen đż
Nu vĂ€nder det och vi gĂ„r mot ljusare tider! Vad passar bĂ€ttre Ă€n att göra sin egen dryck till den kommande julfriden, varsĂ„god att ta del av recepten frĂ„n Isof och njut av att solen frĂ„n och med nu kommer stanna lĂ€ngre för var dagâïž
Maltdryck till julfirandet
Svagdricka dracks förr vid stora högtider som jul och pÄsk. I vÄra arkiv har vi flera recept pÄ drycken.
FrÄn början bryggdes maltdrycken i hemmet men pÄ 1800-talet började Àven ett flertal bryggerier att tillverka svagdricka.
Recept frÄn 1890-talet
"Ingredienser: Potatis, malt och mjöl. Potatisen skall kokas, sen skall den jÀmte det vatten, det kokat i, tjÀrnas i en trÀtjÀrna, tills det blir som en vÀlling.
Maltet, sÄ mycket som man har rÄd till, lÀgges i botten pÄ den bunke eller sÄ, som man skall brygga i. Litet vatten hÀlles över maltet, för att detta skall svÀlla. Sist tages mjölet. Den heta potatisvÀllingen hÀlles sedan över maltet och mjölet i bryggsÄn och omröres vÀl, och denna brygd frÄ sedan stÄ i ett par timmar.
SÄ mÄnga kannor vatten, som behöves, hettas sedan upp till kokpunkten och öses i bryggsÄn. Det hela omröres vÀl. InnehÄllet i en sÄn tömmes sedan i en gryta och kokas nÄgra minuter.
Ett kÀrl, kallat rost, d.v.s en sÄ pÄ tre ben med ett hÄl vid botten, med en tapp i, förses med ett lager enriskvistar pÄ botten, och ovanpÄ enriset lÀgges litet halm.
Soppan i grytan öses nu i denna rost, tappen i hÄlet tas bort, och drickat börjar rinna ned genom halmen och enriset och uppsamlas i en bunke. Drickat kallas dÄ vört. Den fÄr stÄ, tills den blir nÀstan kall. Sedan lÀgges jÀst i.
Om det inte blir riktig fart pÄ jÀsningen, sÄ vÀrmes ett pressjÀrn och lÀgges ner i drickskÀrlet, dÄ det börjar jÀsa.
Drickat hÀlles i tunnor eller kaggar, vilka tÀppas vÀl till. Det stÀlles sedan i kÀllaren och Àr fÀrdigt att anvÀndas."
Wikipedia
Malt Àr sÀd, vanligen korn, som fuktats med vatten och fÄtt gro. Groddarna producerar enzymet amylas vilket fÄr stÀrkelsen i maltet att omvandlas till maltsocker nÀr maltet lÀggs i blöt, som vid bryggning. Efter att groendet gÄtt tillrÀckligt lÄngt avbryts processen genom att grönmalten torkas eller rostas med varm luft. Den fÀrdiga malten kan lagras lÀnge. Malt anvÀnds i tillverkning av öl och whiskey men anvÀnds Àven i jul- och pÄskmust, vissa bröd och till exempel memma. Dess rostningsgrad Àr en viktig smakfaktor: kraftigare rostning ger ett mörkare öl i och med att sockret karamelliseras Vid ölbryggning anvÀnds huvudsakligen ljusa maltsorter som pilsnermalt och pale ale-malt.
MÀltare, ofta mÀlterska, var förr en person som livnÀrde sig pÄ att framstÀlla malt. MÀlthus, eller mÀlteri kallades den byggnad i vilket detta utfördes.
För att bestÀmma rostningsgraden anvÀnder man sig av EBC (European Brewery Convention) dÀr högre vÀrde anger mörkare fÀrg.
Vanligast Ă€r ljus malt som innehĂ„ller stora mĂ€ngder av sockerbildningsenzym. Ljusa maltsorter Ă€r bland annat pilsner- och lagermalt (3â4 EBC), pale ale-malt (4â7,5 EBC), wienermalt (5â8 EBC), vetemalt (5 EBC) och mĂŒnchnermalt (8â25 EBC). Karamellmalt (100â300 EBC) anvĂ€nder man nĂ€r man brygger mörkare öler för att ge dem fĂ€rg, arom och stomme. Den förekommer Ă€ven i en form som kallas kristallmalt.
FĂ€rgmalter anvĂ€nds sĂ€rskilt ofta vid framstĂ€llningen av mycket mörka ölsorter, till exempel porter. FĂ€rgmalt kallas chokladmalt (1000 EBC) rostad malt (1000â1500 EBC) bland annat.