Vi är olika och det finns ju dem som vill åka till ex.Spanien, Thailand varje år och se samma stränder, vägar, städer, landsbygd och höra samma språk, äta samma mat, leva i samma kultur dag ut och dag in, ned viss variation naturligtvis. Ingenting som är fel, alla är vi olika men jag är alldeles för nyfiken fortfarande men det ändras säkert när jag blir äldre. Då kanske jag bara vill sitta i en solstol vid vattnet med en drink i handen, besöka den lokala bagaren, äta på samma restaurang och bara betrakta omgivningen från morgon till kväll förhoppningsvis med vänner, barn och barnbarn nära. För utan de relationerna känns tillvaron nog rätt meningslös, oavsett  var man än befinner sig, ensam är inte stark.

Naturligtvis återkommer jag till ställen där jag har vänner jag vlll hälsa på som Paris, Barcelona m.m men då handlar det om ett par veckor på sin höjd och fokus på att skapa minnen tillsammans. 

Ja, en sak jag verkligen skulle vilja göra med mina barn för att skapa gemensamma minnen är att åka och fira Marde Gras New Orleans, av alla upplevelser är den en av de i toppen som jag gärna gör om. En vecka tillsammans i glädjande fest med musik, kultur och karnevalståg. 

Delad glädje dubbel glädje