Åren går och det sker förändringar hela tiden. Fick en liten tår i ögat då jag genom fb blev påmind om just detta avsked och funderade om jag såg ett värde i att delades igen.

Och ja, för det är precis det som är en del av livet, upplevelser, möten och avsked. Glädjen att ha fått minnen och erfarenheter på gott och ont ger ju mig verktyg att skapa det liv som jag vill ha och då ingår ju även lärdomar som jag inte skulle fått om jag inte vågat försöka. När jag tittar närmare ser jag även att tre av mina kära vänner som reagerat över inlägget numer är änglar, bara tre år senare och det ger mig än mer motivation att följa citatet 

" bättre att ångra något man gjort än det man aldrig gjorde"

Och ja, det blir trädgårdsupplevelser, odling, konstutställningar, resor, goda möten, kärlek och förhoppningsvis höns även 2018 om jag får bestämma och det kan jag ju, det är mitt liv.

Önskar oss alla en kärleksfull och meningsfull fortsättning på våra liv, vad vi än väljer att göra med det ❤️

Avsked är alltid mer eller mindre smärtsamma. Oftast förknippar vi det med en levande varelse, en människa eller ett djur, men även andra saker tar vi farväl ifrån. 

Det kan vara ett arbete, en semesterort eller en bostad.

Skrivet 2014-12-15 på Facebook 

I dag har jag varit på gården för sista gången. I veckor, ja månader har vi tillbringat helgerna till att städa och ta bort möbler genom att sälja, skänka och åka till soptippen. Det sista alternativet är det jag gillar minst, eftersom jag är mot den konsumtionshysteri som mer och mer präglar vår vardag. Konsumera mera så blir du lycklig! Vilket skitsnack rent ut sagt.

Då vi köpte gården möblerad har det inneburit ett hårt arbete att flytta möblerna  eftersom de nya ägarna inte varit intresserade av samma koncept.

Hårt slit, tunga lyft, Ajax, grön såpa, trasor, svarta soppåsar i mängd och flyttkartonger, ja ni känner säkert igen det.

Skillnaden mot tidigare flyttar är att det varit 2000 kvm att skiljas ifrån, 2000 kvm glädje, kärlek, skratt, blod, svett och tårar. 

300 glasrutor att putsa....

Sedan avskedet

Hej då huset, hej då hönshuset, hej då konstgalleriet, hej då konferensen eller (Pärlplatterummet som varit arbetsnamnet) hej då stallet, hej då ladan, hej då matkällaren, hej då poolen, hej då alla blommor, hej då hagar och sädesfält, hej då lilla bäcken.

Hej då drömmar, hej då visioner, hej då stunder av glädje men också stor sorg. Kommer alltid förknippa huggkubbar med smärta och sorg som sliter hjärtat ur kroppen.

Hej då alla vackra regnbågar över ladan, hjortarnas bröl i gryningen, trevliga grannar och innerliga samtal i natten.

Hej då Vrian, hej då Västerås!

Avsked, sorg men också en insikt om att nu vänder jag blad, släpper det förgångna och öppnar händerna för framtiden!

Ullafriberg.blogg.se

Bättre lyss till den sträng som brast än aldrig spänna en båge

Verner von Heidenstam