Att tränga in i läkeörternas värld är som att öppna en dörr till ett rum fyllt av hemligheter. Mycket av de växter som rensats bort i egenskap av ogräs är egentligen magiska botemedel.

Som trädgårdsmästare lär du dig de tama, odlade växterna men är långt i från de vilda även om släktskapen ofta syns tydligt.

Tittar man på Pelargonens fröställning så förstår man varför namnet pelargon, storknäbb kommit till. 

Att vår svenskaste mest odlade sommarblomma är släkt med vårt Midsommarblomster syns rätt tydligt för hela Geraniumsläktet är ganska lätt att urskilja.

Jag tittar på de illustrerade bilderna, läser vilka egenskaper just den växten har och vilka aktiva ämnen som är specifika för att ge lindring. 

Känner mig plötsligt som en tonåring igen, med sängen full av papper som ska läsas igenom, kompendier med fakta och pennor som då och då trycks in i sidan eftersom de ligger huller om buller.

Smulorna av smörgåsen jag ätit tillsammans med ett örtte (vad annars:) känns som sandkorn som jag vet leder till galenskap i natt, om jag inte borstar bort dem snart.

Jag försöker fokusera, vara målinriktad och väcka studiehjärnan till liv men den lever sitt eget liv. Tankar om livet, funderingar kring människorna som finns runt omkring mig och de som inte finns, längtan till hav och skog, glädje och kärlek, mat och dryck....

Nej nu får jag själsligen fatta mig själv i handen och leda mig in på koncentrationens smala lina och fokusera, sätta ner foten (stamp!) peka med hela handen Swish!........(nä, inte luras bort i tankar på pengaöverföringar när det var ljudet av en hel handflata som riktades framåt jag menade) och sluta skriva ofokuserat trams!

Kanske blir det en kopp Kamomillte och lite lavendel i örngottet så småningom.....hmmm...varför heter det örngott?