Nä, riktigt så är inte tankarnas färd, sanningen är nog mindre poetisk än så, lusten och orken har helt enkelt inte funnits där, det har varit så mycket annat som dragit i min hjärna.

Mitt motto har alltid varit att just lusten driver verket (det gäller allt) och därför handlar det inte på något sätt om lathet eller bekvämlighet.

Jag har skrivit om det förr, att just uttrycket snarare är en drift än ett genomtänkt skapande. 

Väldigt sällan har jag stannat upp och analyserande tittat på texten, åtminstone när jag skriver ett kåseri eller blogg som det heter i denna form. Orden bara pockar på och fingrarna spelar  pekfingervalsen på den lilla plattan av glas.

Efteråt är det som att stiga upp ur kattlådan, krafsa över resultatet, eller tända en cigarett efter sexakten, sträcka på sig en stund och sedan gå vidare med känslan att trycket har släppt litegrann, åtminstone för den här gången.

Nu varken röker jag eller utför mina behov på låda, så liknelsen kanske är långsökt, vad vet jag, men fingrarna bara skrev på.

Att skriva en berättelse som innehåller minnen, sekvenser av smärta och glädje som samlats i hjärtat behöver en annan sorts diciplin.

Morgonrutinerna avklarade för att sedan skriva ett visst antal tecken under dagen, eller natten för den delen om man har den rytmen.

Eller skriva några timmar, göra något annat för att sedan återgå till datorn, plattan eller mobilen.

Läsa igenom, reflektera och kanske flytta stycket till ett annat tillfälle i historien som växer fram.

Vilken tur att det finns datorer, tänker på gamla långfilmer där författaren påbörjar en text, gång efter gång för att sedan riva bort pappersarket, krama ihop det till en liten boll, kasta i sopkorgen för att sedan påbörja ett nytt försök.

Med dagens miljötänk skulle det vara ett fruktansvärt slöseri med papper = träd= miljö.

Oavsett form känns det i alla fall hoppfullt att hjärnan öppnat upp sig för världen och börjar skaka av sig rost och damm som den samlat på sig.

Ser fram mot många valser med pekfingret!

Önskar er alla (och speciellt ni tappra som hängt med mig trots det magra resultatet jag åstadkommit den sista tiden) en fortsatt trevlig kväll!