Glädjen att sjunga

Hosianna Davids son osv.. 
Att sjunga är glädjerikt och att sjunga med andra är om möjligt, ännu mer glädjefyllt.
Det är en speciell känsla att höra sin egen stämma blandas med andras och en speciell känsla att bara höra sin egen röst.
Jag har alltid sjungit, både i skolans kör, kyrkokör, Kristoffersskolans kör och solo. Jag har sjungit jazz med Andy och blues med Heléne, sjungit ensam i skogen på Ingarö, i duschen och i tunnlarna under E18 och E4an. Jag har i förtvivlan och i längtan efter separationer sjungit Gabriellas sång, högt i min ensamhet, som törst efter tröst.
Men nu, om en stund, ska jag träffa några andra sånglärkor eller ruggugglor och sjunga. Det är som en blinddate där jag bara vet adress och portkod, samt det faktum att vi som samlas tycker att sjunga och det räcker för mig.

Önskar er en fin kväll med  texten till Gabriellas sång av Py Bäckman som givit tröst och kraft när jag behövt


Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag

Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0