Igelkott för en dag
Idag har jag fått akupunktur för första gången i mitt liv och det var en upplevelse.
Att pröva olika saker i livet, oavsett om det gäller mat, upplevelser eller musik är på många sätt det som ger glädje i livet. Men även det som inte är glädjerikt är intressant att prova på.
Har haft en tid som varit en smula tung, eller i klarspråk för jävlig, vilket man i dagens samhälle inte ska basunera ut.
Istället ska man täppa till alla tänkbara hålrum som finns i själen med mediciner och med sekatör klippa av de känslospröt som växer ut ur pannan.
Nu fungerar jag dessbättre så att inte en konstgjord tröst eller lugnande substans i form av tablett kommer innanför mina läppar utan jag söker mig till naturligare själavärmare.
Att naturen alltid givit mig tröst, har jag berättat förut men när jag blev erbjuden akupunktur av en erfaren kvinna, tackade jag ja, som sagt jag vill inte dö nyfiken.
I 45 minuter satt jag tyst med ögonen slutna och öronen fulla med nålar.
Min farhåga om att jag skulle känna mig stressad och bara titta på klockan, besannades som tur var inte, utan jag hamnade i ett meditativt tillstånd.
Och hur kändes det?
Eftermiddagen gick i ett lättare rus, en känsla av lugn och fråga mig inte om det var inbillning eller stark längtan efter lugn och ro som gav mig ruset.
Nu ligger jag i sängen och hör fåglarna gäspkvittra i trädet utanför.
Jag slutet ögonen och hoppas på längre vila än dagens 45 minuter .
Godnatt små kamrater och tack för idag