Hade trädgårdscafe i går med tema poesi.
Eftersom jag hela livet funnit såväl glädje som tröst i det skrivna ordet, var det ett tema som jag med extra stor glädje bjudit in till.

Vilket underbart möte mellan generationer, minnen och teknik.
Jag försökte tolka de önskade texterna på ett så rättvist sätt, när jag formulerade orden genom högläsning.
Tillsammans skapade vi en stämning av gemenskap, värme och känslan av att få ta del av poeternas hemliga, inre liv och tankar.
Med bultande hjärta lyssnade jag på minnen om promenader med Nils Ferlin på Stockholms gator, kaffestunder med Harry Martinsson och om en delad flaska vin med Sonja Åkesson.
Minnen av en svunnen tid berättad av människor som liksom mig, älskat, skrattat och gråtit, människor som levt.

Eller som en dam, fyllda 93 lugnt konstaterande, med en blick som var helt klar.
"Mitt liv har varit en kamp, men en minnesrik och stundtals rolig sådan, fylld av sorg men även stor glädje. Det ska bli rätt skönt att dö, man ska sluta när man är på topp"
Vi avslutade med att titta på en dokumentär om Nils Ferlin och förundrades över den moderna tekniken, naturens under, den underbart goda sockerkakan och kärlekens kraft, på gott och ont.....