Att vara tillgänglig och nåbar överallt och när som helst skapar inte lugn, vilket vi kanske först tror.
Tvärtom blir vi mer oroliga och får svårare att känna oss trygga.
Jag kan bara gå till mig själv.

Om jag skickar ett sms till någon av mina kära och inte får svar eller bekräftelse i någon form blir jag orolig.
Fantasin skenar lätt i väg och det är ofta hiskeligt otäcka saker som hjärnans spöken presenterar.
Och så börjar jakten efter bekräftelsen...
" Hej hjärtat, jag försöker nå dig, ring när du ser detta"
" Halloj, ring när du kan"
" Kan du ringa, jag blir orolig"
" Varför svarar du inte?"
" Snälla svara, jag blir orolig !!!!!"
" SVARA!!!!!"
" VAR ÄR DU?"
Och så håller det på....

När hjärnspökena så har torterat hjärnan med allt och lite till, kommer livstecknet i form av frustrerad, men ändå lugnande bekräftelse.
" Somnade i soffan med mobilen på ljudlöst, sorry att jag inte kunde svara"

Godnatt alla nervrak och människobarn,
Hoppas ni får en lugn och drömfylld natt!