Ibland ser vi inte handen framför oss för att dimman ligger så tjock och så kan det vara även med själens dimma.

Jag vet att JAG, precis som alla andra är helt och fullt ansvariga för våra handlingar, men ändå.....

Tänk vad skönt att få vara åtta år igen och få hjälp med alla dokument, papperstrassel och trååååååkiga måsten.

Jag hatar att syssla med administration, kvitton, fakturor, bekräftelser och bokföring, blä, blä, bläääää! (och så åker tungan ut ur munnen) BLÄÄÄÄÄ!!!!!

Tanken att jobba som kontorsråtta och sitta med räkenskaper, saldon, debet och kredet, plus och minus, ettor och nollor, knollar och tottar, humlor och dumlor, skulle få mig att bita av min svans.

Men nu är jag inte åtta utan fyrtiosju år äldre och ska vara vuxen, ansvarsfull och konsekvent. Peka med hela handen, fokusera och ha en klar målbild. Sätta mig ner vid skrivbordet ( vilket är ett gammalt fällbord från 1800 talet) och leverera.

BLÄÄÄÄÄ!!!

Det är bara att inse att det enda som fungerar är att koppla av själen och sätta på autopiloten. Sätta mig vid datorn som en levande död och börja spela piano på tangenterna.

Nä inte leka utan vara den vuxna tant jag är.

Fuck paperswork:(:(:(

Önskar er alla en fin pappersfri (nåja toapapper är ok) kväll