Jag har haft en dröm så länge jag kan minnas och det är att få arbeta på Cirkus.
Känna dofterna av popcorn och sockervadd blandat med sågspån och svett, se de kulörta lyktorna avspeglas i publikens förväntansfulla ansikten, höra ljuden av hästarnas gnägg, prasslet av cirkusprinsessans tyllkläning och skratten från publiken.

Inte för att jag vet vad jag skulle ha för arbetsuppgifter, men resa tält, laga mat och städa måste ju vara en viktig uppgift.
Under en fika med en riktig Cirkusprins (och tillika riktig människa) för ett par år sedan, förstod jag att det kanske inte bara är en dans på rosor, det där Cirkuslivet.
Men så idag, slår det mig att det är ju precis det livet jag lever nu, åtminstone några intensiva helger under året.
Jag har fått min dröm uppfylld genom racingcirkusen!

På turnén genom Sverige ( som faktiskt sträcker sig från norr till söder) får jag uppleva allt det jag ovan beskrivit.
I karavaner kommer cirkusfolket åkande i sina husbilar och husvagnar till platsen där föreställningen ska äga plats.
Väl framme börjar alla att resa sina tält som är väldigt olika. En del är jättelika och eleganta, medan andra är mindre, kanske inköpta på Rustas sommarrea.

Gemensamt för alla är dock det allvar som präglar området när etableringen av tilldelad plats ska ske..
Likt myrorna i en stor myrstack, vet alla arbetsmyror var man ska gå och vad som ska bäras med.

Logistiken fungerar förvånansvärt väl och mer än en gång förvånas jag över den precision som chaufförerna visar då de ska samsas om platserna. Bilarna står så tätt att det oftast bara är några centimetrar mellan de olika fordonen.

Alla samarbetar och det är verkligen en vi-känsla som präglar teamet trots att det är racerföraren som är i centrum.

I racingcirkusen finns allt som gör en cirkus till just den underhållning det är.
Hästarna är väldresserade( om än instängda under huvarna) hundarna som är välputsade och ansade, gärna av raser som ligger högt upp på trendlistan, chiwawa, nakenhundar och en och annan mops.

De två först nämnda hundraserna bärs i många fall omkring på, av en annan art, den näbbmunnade anktösen som kanske fick möjlighet till erbjudandet "köp två för en". Fyll i tuttarna och använd resten i läpparna, bra va!

Som extra dragplåster finns en äkta cirkusprins, tack och lov har han inte varit inblandad i någon olycka där hans blå blod skulle förspillas!

Sen finns naturligtvis alla clowner, annars skulle det ju inte vara någon riktig cirkus.
De goa, orangeklädda supporterclownerna som ger alla ett gott skratt. Den snickrande clownen Matte som samlar ankflickorna i flockar runt omkring sig men roligast av alla är nog den moderne tolkningen av den pilske och snåle Pantalone, som direkt hämtad ur Commedia del'art.
Klädedräkten och frisyren är densamma med mindre variationer.
Den mattelasserade, rutiga jackan som ser ut som mormors gamla vadderade täcke sitter som ett smäck. Det bakåtslickade, nästan axellånga håret ramar in ansiktet där foundation för män har trollat bort den av gårdagens, (orsakad av champagne och noga utvald whisky) lätta svullenhet.

I sällskap med Pantalone följer så cirkusprinsessorna/flickorna, som trippar fram på sina höga klackar, fixade naglar och stora läppar. (läppar som i förtvivlan skriker rakt ur, likt Edvard Munchs skriet) när ingen ser på.
De tittar med ömsom förakt ömsom attraktion på cirkusarbetarnas oljiga händer, kepsförsedda huvuden och koncentrerade blick.

Jag liksom riktigt ser hur fantasin skenar iväg hos Cipramiltöserna om vad som kan hända i ett tält, en sen kväll med dieselbrännaren på full värme och Eddie Medisa på full volym.
En sen kväll då shopping, besök hos frissan och ett samtal med coachen känns väldigt avlägsen.
En kväll där doften av olja, svett och grillad korv ( jag har aldrig ätit så mycket korv som under dessa racingäventyr!) blandas med ren och skär njutning utan tankar på Tantra eller Carpe Diem.
En kväll då de får vara då de är, vackra och närvarande, utan att behöva dra in magen, puta in och utmed valda kroppsdelar och efteråt, dela på en bira.

Så följer då den ena artisten efter den andra. Porsche clownen, Camaro med dess starke man, Volvoprinsarna osv.

Och så, är allt över

Tälten plockas ner, bilarna rullas upp på sina trailer och det resande sällskapen skingras över hela Norden.

2013 års turné är över och vad som händer 2014 vet bara Cirkusdirektören i himlen.
Tack alla människobarn, vilka ni än är och var ni än befinner er