Sitter i solen och tar en kopp kaffe. En paus i kånkandet med flyttkartongerna.
Som jag skrev var natten sömnlös och jag slumrar nästan till i den underbara värmen.
Fåglarna kvittrar lustfyllt och björkarnas ris börjar skifta i rött, som det brukar göra innan knoppen brister och ett neongrönt litet löv tittar fram.

Skäms nästan för inlägget i natt, gnällde kanske en smula i trötthetens rus men kände mig en smula melankolisk.....

Ordet melankoli tycker jag är vackert så länge som man inte översätter från grekiska till svenska, då blir det svart galla, inte fullt lika vackert.

Ursprunget kommer redan från texter från 400 f.kr då gällande lära var övertygad om att de flesta sjukdomar, berodde på obalans mellan kroppens fyra vätskor, blod, slem, gul galla och svart galla.
Personer med dominans av svart galla, ansågs ha ett melankoliskt sinne som inte sällan kopplades i hop med konstnärssjälar i svårmod.

Ja, det finns mycket att läsa om melankoli.
Nu känner jag mig dock långt ifrån melankolisk då jag ser koltrasten skutta omkring och de första fjärilarna fladdra.

Önskar er alla en underbart fin dag!