Våren är här, säger den sprudlande hallåan på morgonTV.
Och jag som trodde det var sommar sedan länge här!

Överallt blommar det i alla färger och nyanser. Gräset är grönt (på de ställen där det finns bevattning och fåglarna sjung......
Nä, det gör de inte.

Det är kanske därför jag inte förstår att det är vår?
Här finns pelikaner, vadarfåglar i olika storlek som man ser, vandrandes omkring i pölarna då det är ebb eller flod?
Sedan finns måsarna, som när jag blundar en kort stund förflyttar mig till bryggan på Ingarö..

Gillar verkligen måsar, fåglarnas anarkister som gör vad fan dom vill.
Hahaha, kraxar dom, samtidigt som dom har stulit smörgåsen som låg på bordet.
Sedan mätta i magen, flyger de högt, högt i luften och jag ser hur de bara njuter av att låta vinden föra dem dit den vill.
Då och då släpper de en skit, som oavsiktligt, eller kanske avsiktligt hamnar på någon elak filur, samtidigt som de skrattar hahaha.

Men det som får mitt hjärta att dunka är då de förvandlas till kamikazipiloter (kamikaze=gudomlig vind).

Jag har varit med om det ett par gånger.
Vandrandes i lugn och ro, hörs skrän och vips går måsen i attack, helt utan anledning, tror jag först.
Sedan upptäcker jag den lille krabaten, rebell redan som liten måsunge!
Jag riktigt hör hur han, liksom en pojke i sin tidiga tonårstid trotsigt säger"Jag kan själv!!!" Vilket visade sig kanske inte stämde...
Nu ligger tuffingen, intryckt mellan trottoar och bildäcket, pipandes efter hjälp.
Och mamma kommer direkt, skräcken suddas ut av beskyddarinstinkten, "Ingen, ska göra min unge illa!!! Och så dyker hon, i full attack mot fienden, även om det visar sig att fienden egentligen bara är en annan mamma, som även hon kan förvandlad till en gudomlig vind.

Öppnar ögonen, ser palmer och förstår att jag inte är på Ingarö .
Lutar mig tillbaks i solstolen, sätter in musiken i öronen och lyssnar på
I Ka Barra med Habib Koite

Om en vecka kommer jag hem till Sverige
Ha en fin dag!