Oj vad dagarna har gått snabbt.
Lite knepigt är det att blogga med den fullständigt urusla mottagningen på gården.
Likt en klok kvinna som vandrar omkring med en slagruta, lokaliserandes Currykors och Hartmanlinjer i sin jakt på en vattenådra, stapplar jag omkring, med mina Foppatofflor, med mobilen i högsta hugg, på jakt efter mottagning.

Jag har märkt att nere vid vägen, bredvid brevlådan kan jag få napp i mitt signalfiskande. Även med ryggen mot stallväggen kan det funka, ibland....

Men skam den som ger sig och from den 25 juni har jag skaffat ett vanligt bredband, trots att det är omodernt.

På återhörande gott folk!