Nu har vi lämnat Portsville och är på väg mot Las Vegas. Helt plötsligt öppnar sig ett helt nytt landskap för oss, odlarnas landskap som osökt får mig att tänka på fattigdomen i USA på tjugotalet, då hela tillvaron slogs i spillror om skörden slog fel. Mil efter mil med odlingar där apelsiner, citroner, persikor och vinrankor står i prydliga rader.

 

Vi har kommit precis i citrusfrukternas skördetid och överallt ser vi långtadare med bajamajor på väg att ställas ut till apelsinplockarnas räddning. Mängder av plockare som stående på stegar, med vana händer kastar ner frukterna i stora, fyrkantiga korgar av plast. Jag undrar hur deras händer ser ut?

Minns på en Bar Mitzva jag var på i Paris för fem år sedan. Eftersom familjen bestod av många nationaliteter var även en äldre släkting från Sicilien där, en bonde med apelsinodlingar.

Visiten i Paris var första gången han satt sin fot utanför sina odlingar, jag har för mig att han knappt ens hade besökt Palermo och nu gick han på Paris boulevarder, med händerna bakom ryggen så där lite nonchalant.

 

Det var då jag såg hans händer, enorma i proportion till hans kropp i övrigt, valkiga och alldeles svartbruna av solsken, det var händer som plockat apelsiner i minst sjuttio år av sitt åttioåriga liv.

 

De var de vackraste händer jag sett

 

Önskar er alla en kärleksfull dag