Har fått en vana att vakna vid 4....

Igår kväll hamnade vi i Lordsburg efter att skymningen infunnit sig och vi måste hitta natthärbärge. Det är så vi oftast gör, kör dit näsan pekar nu när vi beslutat att ändra planerna gällande Route 66. Vi är helt enkelt rätt nöjda att vi kört den en bra bit och längtar efter lite värme.

Under de senaste dagarna har vi passerat Supai, Hopi, Navajo och Apacheindianernas land, vilket varit mäktigt men även oerhört ledsamt. Många bor i ruckel eller husbilar och allt är så kargt och ensligt.
Vad som slår mig är att det finns inga träd, knappt någon vegetation över 50 cm, vilket gör att det känns ännu mer kargt och öde.
Samtidigt är naturen fantastisk! Dessa enorma berg vi passerar är fascinerande, ja nästan skrämmande.

Nej kära ni, jag ska försöka somna om....

Godnatt eller godmorgon