Så har jag då sett den kända "finalen" i Daytona.
Aldrig trodde jag väl att jag skulle tycka det var så spännande!
I ärlighetens namn så var det inte bara tävlingen som fascinerade mig, utan allt ihop, hela cirkusen kring racet.
Överallt musik och försäljning av prylar och äventyr kopplade till racet, så självklart prövade jag ett äventyr ( vill ju inte dö nyfiken som jag berättat)
Med stor koncentration och hjärtat dunkande, satt vi sida vid sida, Bill och jag i varsin dragracingbil.
Nu gällde det, gasen i botten, starta vid andra gula blinkningen, klara, färdiga, gååååå........
Jäklar vad snabbt det gick, 100 meter på 5 sekunder, bara grymt en sekund långsammare än Bill.
Två race räckte, sedan kände jag lite värk i nacken, fick ju "nästan" en wiplashskada då bilen bromsade in.
Halvläskigt men kul att ha provat på!

Restaurangen Hooters på andra sidan vägen om arenan blev ett studiebesök i en annan värld. Alla servitriser var söta, sockersöta och inte en dag äldre än min dotter(24)
Det putades med ifyllda läppar, plastbröst och bakar, och män i alla åldrar ville gärna bli fotade med sina barnbarn....jag menar småflickorna, ja de var rent av rörande att se.

Men jag fotade också, och tittade på dessa nyponrosor i början av sitt liv.
Insåg att man inte behöver vara snuskgubbe (eller snusktant heller för den delen) för att njuta av deras ungdom.
Precis likadant är det med äldre människor, jag kan betrakta deras vackra ansikten, se hur tiden har lämnat avtryck, se glädjen och sorgen de upplevt genom åren. Se hur otroligt vackra de är.
Så med kameran laddad med bilder på bilar och töser köade vi en bra stund innan vi äntligen kom "hem".

Godnatt mina vänner, i morgon bär det av igen!