Oj vilken lördag, först ett spännande racerlopp och sedan fest hela dagen.
Trots otur med påkörning hade min käraste bästa varvtiden ( börjar bli insatt:)
Sedan var det Solvallas garanterat roligaste, trevligaste och mest generösa fest.
Massor med god mat och dryck samt glada människor gjorde dagen till ett minne för livet.
Räknade in runt 150-200 som måste ha kommit och gått under dagen och finaste Bill gjorde verkligen allt för att alla skulle känna sig välkomnade och sedda.
Att det sedan finns snåljåpar och latmaskar bland människor får komma i skuggan en sån här dag.

Kan dock inte låta bli att fascineras över en del människor.

Jag kommer från en familj där hjälpsamhet och kärlek går hand i hand. Inte för en sekund skulle jag komma på att bara sätta mig ner om jag såg att det behövdes hjälp. Ja, även om det inte syns frågar jag alltid, ska jag göra något?
Inte för att visa någon duktighet utan för att jag är uppfostrad så, att vara hjälpsam och empatisk.

Därför blir jag överraskad snarare än förbannad då folk sätter sig ner, trots att allt inte är färdigt och väntar på att bli serverade.
Hmmmm....

Nej, kära ni, nu ska jag inte sura, utan glädjas åt gårdagen, glädjas åt att jag inte är en sån person som utnyttjar andra, glädjas åt att jag kan gå rak i ryggen genom livet, glädjas åt att kärleken är ren, äkta och rik!

Kram allihop