Vad jag älskar att dansa!!!

Hela livet har jag dansat och njutit av hur livsbejakande det är.
Först som liten till rytmen av systrarnas Rock och föräldrarnas jazz, sedan har det bara flytit på.
Med fina Sanna och Mia var det disco för fulla muggar under 70 talet på grundskolan.
Sedan balettakademin och jazzdans med vackra Ann på gymnasiet.
Sedan Orientaliskt i Strindbergshuset och Stepp (hör och häpna) på Nova teatern med Michael Mann, tror jag han hette)
Sedan afrikanskt med rara Gunilla, Ola och Mia ( och kära vänner, nu pratar vi 79-80, alltså för 32 år sedan då ingen hade hört talas om detta utan vi bara sågs som kufar:).
Sedan dans i festens tecken många år.
Sedan Frigörande dans med fina Lena, Anette och några till. Skitkul att dansa randigt, rutigt och blommigt. För att inte prata om att dansa eld!
Sedan finsk tango.
Sedan dans till moder jords ära, ensam och under solen eller månen
Sedan afrikanskt igen, utomhus på Rosenhill med fina Gunilla igen, nu även med förmånen att själv få prova att spela afrikanska trummor!
Och nu Orientaliskt igen!
Den här gången med fina Rozita som duktig lärare och Vackraste Bino, Lena, Anette, Riitta med flera som sällskap.

Av någon anledning tycker jag inte att bugg eller andra klämkäcka dansformer är lika roliga, men det är säkert kul för dem som håller på.

Naturligtvis ger även musiken i sig kraft!
Jag och min käraste har i glädjens tecken gått i väg på på kör tillsammans, han som nybörjare och jag som lite mer van.
Han har en fantastisk röst som legat i törnrosasömn.
Roligt och framförallt häftigt att göra tillsammans!

Tror även att jag ska ringa Andy igen för att låta jazzblodet börja flyta igen.
Nu dammar jag även av mitt dragspel och munspel för att slänga mig in i musicerandets värld igen.

Hösten är härlig!I