Har varit arg nu på morgonen, väldigt arg.
En av mina älskade söner ringde mig på morgonen och grät av smärta, från örat.
Med gasen i botten körde jag genom morgontrafiken för att hämta honom.
När vi kommer fram till KS akuten, är det tomt i väntrummet, skönt, tänker jag.
Sonen har huvudet på sned, är alldeles svullen över kind och hals, ur örat rinner en brun vätska.
-Har du remiss? frågar sköterskan bakom disken. Jag ser hur förtvivlad sonen blir och själv blir jag paff.
Vad......han mår ju jättedåligt, säger jag.
Det spelar ingen roll, han måste ha remiss. Jaha, vart ska vi gå då, undrar jag och får Närakuten till svar.

Med en nästintills gråtande son kör jag till den adress jag fått, vid Turkosen i Solna. Vårdcentral, står det på dörren, öppnar 8.00.
Vid det här laget börjar sonen se riktigt eländig ut och har svårt att svälja pga värken.
Väl inne blir vi informerade om att det inte funnits någon Närakut där på flera år, att det inte finns någon Närakut alls i Solna, jo förresten en rätt nyöppnad, i Järva.
Jag ser hur det flödar var ur örat på sonen och att han har svårt att hålla huvudet uppe.
Sköterskan tittar på sonen och säger
-Vi ordnar så han får träffa en doktor, det ser inte bra ut.
Strax efteråt försvinner han in till läkaren, kommer ut efter 10 minuter med konstaterad, sprucken trumhinna.

Med en bedövning rakt i örat åkte vi till närmsta apotek för att hämta medicin.

Min stilla undran är, när ska jag uppsöka akut hjälp på akutmottagningen på våra sjukhus, om det inte just är akut!