Solen strålar och det känns som om det var champagne som flöt omkring i venerna i stället för blod. Tänker på hur lyckligt lottad jag är som får vara med på livets resa, ännu en stund. Har bokat hotell i Gamla stan och ska snart ge mig i väg för att träffa en fin vän. Vi ska umgås ett dygn och bara äta gott, dricka gott, prata gott, skratta gott och förhoppningsvis fram mot nattkröken, sova gott! Då vi inte ses så ofta känns det fantastiskt att få vara tillsammans så intensivt, att ha tid. För visst är det så att det tar tid att bara vara. Tänker på det vemodiga men ändå så tänkvärda "Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet" ta vara på livet mina vänner! Kram