Vilken vacker morgon!

 

Det är fortfarande högsommar, men nog kändes det i luften att det är den senare delen.

Luften var klar och liksom fuktig, söndagsluft fast det är måndag.

Måndag som är starten på veckan när vardagen sätter in och som på många sätt är efterlängtad.

 

Jag har tidigare berättat att jag älskar att arbeta, att skapa, att få saker gjorda. Det ger en tillfredställelse och glädje som jag är tacksam för att jag har förmåga att känna.

Visst känns det motigt i bland och visst är det lätt att skjuta saker framför sig, men jag delar gärna med mig av mina knep när det känns motigt.

Som en del av er vet, har jag i många år varit vägvisare (lååångt innan ordet coach blev "inne") för att hjälpa till att hitta sin inre väg. Det är varken hokus pokus, åratals universitetsstudier eller dyra treveckors coachutbildningar som ligger bakom, utan bara......vad ska jag säga utan att verka mystisk eller new ageig, ett själsligt arv.

 

Likt en arkeolog med en liten pensel, tar vi gemensamt fram den rätta vägen, den som redan fanns.

För så är det för oss alla (och det är jag övertygad om) att vi vet när vi vandrar rätt väg. Vi vet när vi dansar i takt.

Vi vet när vi lyssnar på oss själva.

 

När livet känns motigt ställer jag mig frågan "Lever jag det liv jag vill leva?"

Vi vet alla svaret och utifrån det kan vi förändra vår riktning, vilket kan vara tungt, men det går.'

 

Min fine vän beskrev saken som "Att vända på ett stort kryssningsfartyg, vi ser isberget vi närmar oss, ser vart livet är på väg men ändå fortsätter vi."

Lika tydlig blir bilden då vi tar beslutet till förändring, en stor båt vänder inte på en femöring, utan det sker långsamt, långsamt, men riktningen mot målet finns där.

 

Lever jag det liv jag vill leva?

Frågan som bör ställas varje år, oavsett om livet ter sig ljust eller mörkt.

Lever jag med den jag vill? Arbetar jag med det jag vill? Har jag de vänner jag vill ha? Är jag en bra människa för andra? Är jag kärleksfull mot andra? Ger jag glädje åt andra? Är jag sann mot mig själv?

 

Så avslutningsvis kommer då mitt "knep" att sopa fram sin stig.

 

Påminn dig ofta om att på ditt fartyg finns det bara en kapten och det är du. Ingen annan än du kan bestämma hur och på vilket sätt du ska vända din båt.

Men inse även, att om du fortsätter att styra båten mot isberget är det också ditt val.....

 

Önskar er alla kaptener, en glädjerik, kärleksfull och kreativ dag på livets hav.

Kram