Trött på osynliggörande, som när man skickar sms eller meddelanden och ser att personen läst, men av någon anledning inte svarar. Visst är det så att man ibland inte har möjlighet att svara då man kanske är uppe i något viktigt, men efter fler timmar, dygn....Kanske det är en nackdel med tidens tand, tekniken, att vi kan betrakta skådespelet vi deltar i. 

Trött på dubbelspel, lögner och den otrygghet det innebär att aldrig få känna lugn i att duga som den man är.

Jag är trött på avsaknaden av vänlighet, artighet och sunt förnuft, trött på arga ord och nedlåtande blickar. 

Jag vill ha relationer som bygger på kärlek, respekt, omtanke, ärlighet och inlevelse där jag känner att jag är utvald, prioriterad och älskad, som vän och partner. Men också själv vårdar, prioriterar och visar att jag älskar mina vänner och ev partner.

Jag är trött på nonchalans, förlöjligande och undanhållande av information. Sanningar som är lögner, hårda ord som gör mer skada en ett slag på käften. Trött på mobbning där inget man presenterar är värt ens den minsta tummetott på FB. Trött på snåla, exentriska människor som tror sig vara förmer. Jag är trött på att bli förminskad, lurad och förd bakom ljuset.

Jag vill andas ren och frisk luft, skratta högt och från hjärtat, äta sill och potäter i under en björk i juni, känna historiens vingslag under resans gång i Sverige, ja, (jag är trött på att resa till exotiska länder) 

Jag vill ge och få kärlek utan att behöva fundera över när, var, hur eller om jag duger som den jag är. Jag vill bara leva gott så länge jag lever i kärlek, vänlighet och med mål att vara rädda om varandra.