Rötter

Julis sista dag och i morgon träder vi in i Augusti, sommarens sista månad. Eftersom det fortfarande är högsommar är det för tidigt att summera årets varmaste årstid, för tidigt att känna kylan närma sig, för tidigt att känna stress inför vad komma skall.

Som bekant är det väldigt populärt att uttrycka meningar, ord och kloka, finurliga texter om vikten att fånga dagen "Carpe diem", leva här och nu, livet går inte i repris osv Innebörden av orden är naturligtvis bra och tänkvärda, men ibland blir det för mycket......
Ibland händer saker i livet som gör att du inte ens vet vad det är du ska fånga eller vad det är som inte går i repris. 
Att bara leva här och nu är som att vara en snittblomma, låt mig förklara.

För många år sedan besökte jag Henry Soludde tillsammans med en fin vän som precis fått sin cancerdiagnos. Jag hade varit hos Henry vid fler tillfällen innan och fått många roliga, intressanta och spännande upplevelser i hans, minst sagt spektakulära, alltid olåsta hem där turturduvor, guldfasaner och andra ovanliga fåglar mötte mig i hans entreträdgård.
Tillsammans med andra öppna och nyfikna människor vandrade vi omkring runt inomhuspoolen, sjungandes eller snarare låtandes som delfiner. Akustiken var fantastisk i den kakelbeklädda lokalen (som även användes till babysim av Solsidans chicka mödrar då och då) och våra delfinrop ekade mellan väggarna. 
Självklart är alla inte lika bekväma vid nya upplevelser och ett minne som jag fortfarande skrattar åt, är kvinnan som gick bakom mig och istället för att ordlöst vråla, sjöng "oh yeeehhhh"

En annan gång låg vi huller om buller på golvet i husets hjärta, medan Henry hittade vår inre ton med hjälp av en fiolstråke som han drog, fram och tillbaka över våra magar. 
Bli healad på glasaltaret, sova utomhus i glaspyramiden eller betrakta havet sittandes i fågelholken byggd för människor, är bara några av de upplevelser som lämnat minnesvärda avtryck.
Att Dalai lama varit en av Henrys tidigare gäster kändes redan då, hedrande och självklart.

Men tillbaks till rosen
Jag och älskade, vackra vännen besöker Henry och vi är ensamma den dagen, vi tre. Jag har knappt hunnit presentera henne förrän Henry säger " Du är så vacker, som en snittblomma, men utan rot"
Vi stod tysta och jag såg att vännen var tagen av orden, för vi hade bara dagarna innan pratat om just vikten att fånga dagen, med den så uppenbara sanningen att livet inte går i repris.
Jag tittade på min vän (eftersom den första känslan var att meningen var en smula integritetskränkande) och såg hur hon nickade och sa, "precis så känner jag mig!" och ögonen tårades.

Vi stannade hela dagen och lyssnade på toner i papegojhuset, satt i äggstolen vid havet, där inbyggda hörlurar förstärkte vågornas sång och pratade om vikten av att ha rötter.

Önskar er en fin och kärleksfull dag





Ut i Skogen ska vi gå...

Passerar skogar som man kan gå vilse i. 
Stora, mörka, kraftfulla, men även trygga, skyddande och spännande. Jag tror alla har minnen från någon skog, där man lekt i som barn, eller plockat svamp, letat kottar eller funnit tröst.

När jag för några dagar sedan bilade längst höga kusten, slog det mig hur enastående mäktigt alla skogar ter sig då man slår följe med dem. Mil efter mil av tätvuxen odlad granskog som då och då övergår i blandskog, där Björk, Asp, Tall och Gran delar utrymme med en och annan En. 
Det behövs inte mycket fantasi för att första folk från övriga Europa, då de fascineras av vår fantastiska natur.
Jag kommer på mig själv att känna saknad efter en lång vandring i skogen, det känns som länge sedan och när jag nu skriver orden, tänds en längtan.
Så nu ska jag leva som jag lär, gå ut i skogen och inte bara vara betraktare. Jag brukar använda orden betraktare om TV tittande, att se när någon plockar blåbär i stället för att själv plocka, att se någon resa till fjärran länder i stället för att själv resa, känns som att stå utanför det levande livet.

Önskar er en fortsatt varm ( på alla sätt) och kärleksfull eftermiddag

Pölsans vänner



Minnen



2010

Alla pratar om värmen och sommaren som är som mest sommar nu.
Som, som, som
För ett par år sedan skrev jag om min barndoms somrar med bad, lastbilen som kom med läsk en gång i veckan, cykelturer, lekar och mycket mer. Gå gärna tillbaks och läs om ni har lust, tror det var sommaren 2010...
2010, året då jag separerade efter 33 års förhållande, varav 31 år i äktenskapens vagga. 33 år där jag klev in i vuxenlivet (var 18 år) när vi träffades med familjebildning som naturligtvis leder till ett livslångt band mellan mig och mina barns far.
Träffade en god vän när jag var i Varberg i förrgår. Hen pratade om sitt ex som föräldern till sitt barn, inte som sitt ex eller hens namn vilket faktiskt är talande om hur den nuvarande relationen ser ut.
Fyra år har passerat sedan dess och barnen blir stora och det skapas nya minnen utifrån nya konstellationer.
Livet fortsätter och 2010 känns allt längre bort samtidigt som året naturligtvis för alltid kommer att vara en milstolpe i livet.
Nu hör jag svalorna skria utanför mitt vidöppna fönster och jag funderar över morgondagen och om den kommer att lämna någon milstolpe i livet....
Sov gott alla människobarn var ni än befinner er

Ströget

Sitter på Ströget och betraktar människor. Alla lika, alla olika liksom

Mer



Danmark



Danmark

Landet som förför mig just nu är Danmark. 
Skagen med sitt ljus, sina konstnärer och stränder. Smörrebröd, friterad rödspätta och öl. Dejliga mänsker med högljudda skratt och avslappnad attityd.
Gillar verkligen att resa planlöst, att sätta upp fingret i luften och se varifrån vinden blåser.
Ligger på ett hotellrum i lökken, ett sommarparadis med vita sanddyner där sanden, likt potatismjöl kryper in överallt. 
På stranden står badhytterna trångt och när jagvtjuvtittar in mellan persiennerna anas ett paradis på 10 kvm. En säng, badmadrasser, några böcker, en termos och en morgonrock, allt som behövs för en sommarferie, långt från bekvämligheter som el och framdraget vatten. En oas.
Dricker mitt kaffe tillsammans med min smörgås inhandlad från bageriet. Skrapar bort en dl smör och ler, det här är landet där de lovar att mjölken innehåller minst 4 % fett istället för max.
Önskar er en fin och kärleksfull dag

Danmark



Varmt

Värmebölja både ute och inne och fast det nästan är outhärdligt, vill vi inte klaga. Anledningen är att vi vet att underbart är kort och sommaren är underbar. 

Sommar, sommar, sommar

Nu ska det bli varmare igen och sommaren återvänder, den var ju trots allt här redan i maj.
Med sommaren följer värmen och glädjen, i alla fall för de flesta.
Det är sååå mysigt att äta och dricka gott när kvällarna är varma, äventyren många och kärleken är närmare själen än någonsin.
Det är lätt att bli kär på sommaren och det gäller både gammal som ny kärlek, eller hur? Sitt hjärtas utvalda får än mer gnistrande ögon, än mer vackrare leende och än mer vackrare själ.
De unga vandrar tätt omslingrade och stannar var 10 meter för att kyssas, medan de årsrika vandrar hand i hand med händer som formats efter varandra efter decennier av sommarpromenader.

Men för andra är sommaren ännu en påminnelse om ensamhet, 
längtan och tomma händer.
Med nedböjt huvud och näven knuten i fickan går den ensamme runt i den vackra sommaren och längtar.
Längtar efter det goda samtalet, kropparnas sammansmältning i den ljusa sommarnatten och känslan att vara efterlängtad, saknad.
Går förbi uteserveringar och kvarglömda picnicfiltar där jordgubbarna är uppätna och champagnen urdrucken.
Hemma väntar Rapport, Vad blir det för mat och Vem vill bli miljonär innan sängen blir nattens terapeut och får ta emot ensamhetens och längtans tårar och lyssnar på reprisen av dagens sommar.
Sommar sommar sommar.....

I den korta sommarnatten ligger tusentals människobarn och är vakna i kärlek, älskog och glädje men också längtan, ensamhet och sorg. 
Godnatt alla älskade sommarbarn
RSS 2.0