Jag sitter på cafet med en vanlig kopp kaffe och en toscakaka i väntan på mitt möte klockan 16.

-Mamma, mamma det plingar, du har fått ett sms, du måste kolla vem det är!!!

Barnet som utbrister orden sitter vid bordet bredvid tillsammans med mamma och lillebror. Framför dem står varsin jättelik kopp ned choklad och vispgrädde som blivit beströdd av massor med små, bruna chokladhjärtan.

På desserttallriken ligger två chokladbollar och mitt modersjag undrar stilla, hur ska de orka äta middag sen. Framför mamman står en latte, jag blir inte förvånad.

- Kolla, kolla mamma, ropar barnet igen och mamman tar upp telefon, läser, ler och säger " på lördag kommer mormor och är barnvakt, då ska mamma åka båt till Finland"

-Vågar du verkligen gå in där?

Jag vänder mig om och tittar  in i den äldre kvinnans ögon och ser skräck.

Runt omkring mig sitter olycksbröder och systrar som ( liksom oss alla) på ett mer eller mindre brutalt sätt, blivit kantstötta under livets seglats.

Genom sitt sätt att fråga, förstår jag att hon ser skillnad på oss och dem, de kantstötta.

En tanke passerar i mitt huvud, om än bara för några sekunder, där jag tänker fråga vad hon är rädd för, men jag vet. Istället smeker jag henne lätt över armen och säger, jag är döpt i den här kyrkan och Klara kyrka har sedan många år haft en öppen famn för alla som behöver den.

En öppen famn och en öppen toalett, vars tron jag är i stort behov av att nyttja.

-Ja, jag vågar gå in svarar jag. 

När jag kommer ut står kvinnan kvar och läser i en broschyr, ser upp då jag återigen vidrör hennes arm, böjer mig fram och säger

Vet du en annan sak, den bästa visdomsorden jag känner till har jag fått av min pappa, vi är alla lika bruna i arslet.

Nu sitter jag på en av bänkarna och känner en själslig trötthet gripa tag i mig men ska snart tända ett ljus till tonerna i huvudet, tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna.

 (©) ullafriberg.blogg.se

Efter all fina foton och intressanta berättelser var det dags att för mig att berätta om rotfrukter av alla dess slag, samt provsmakning av dem. Nu hade jag tänkt att räkna upp allihop och berätta om deras egenskaper, men ögonen går i kors och ögonlocken är tunga som bly, så det får bli en annan gång....

Sov gott alla människobarn

Så var det dags igen för denna förbannade smutskastning!

Nu är det Alice Bah Kuhnkes tur att hamna på bålet.

Foton där hon röker på en cigarr med brösten i fokus följs av "sanningar" som att hon knarkar, blivit dömd för brott och är "utvikningsbrud"

Utan att lägga in en religiös åsikt vill jag citera från Bibeln, "Den som är utan skuld kastar den första stenen" för ni som skriver deltar i sådan här pubertal smutskastning har väl aldrig gjort fel själva? Ni är väl helgon, utan fel och brister allihop! 

I artikeln framkommer att hon en gång provat marijuana, hennes kriminalitet består i att hon åkt fast för fortkörning två gånger samt som 25 åring ställt upp för ett avklätt foto i samband med ett reportage om "raggning" Dessa enorma brott har hon gjort sig "skyldig" till i sitt 42 åriga liv.

Antar att ingen av er som är så fördömande har provat någon drog eller åkt fast för fortkörning. 

Ett gott råd till er som bär på sådana enorma aggressioner mot människor som väljer att arbeta politiskt, oavsett vilket parti, ta en funderare på hur ni kan få hjälp mot ert enorma hat och var er ilska kommer ifrån. Människor dör i krig och av svält och i många fall under en diktatur så använd er ilska, hat och kraft till att förändra världen till något bättre. Annars kommer ni bara vara små, förkrympta människor som med era åsikter och närvaro får allt och alla att vissna runtomkring er.  

Tycker fruktansvärt synd om er!

När jag läser och lyssnar på alla kloka livscoacher, motivationsexperter och andra lärde, förstår jag att de har hjärnor som är hundar som med intresserade ögon väntar på direktiv, med belöning som följd. Det låter så enkelt att fokusera på målet, rikta tankarna och ändra riktning, ta kontrollen över hjärnan.

Plats! Ligg vackert! Sitt vackert! Hämta pinnen! 

Braaaa! Duktig vovve!!!!! 

Eftersom jag i en del av mina föredrag pratar om just de tre etiska beslutsalternativen, konsekvensetiken, sinneslagsetiken och pliktetik, borde ingenting vara främmande utan glasklart.

Om jag gör så här, blir konsekvensen den här osv. Just nu känns det bra, så då gör jag det, jag gör som jag ska.

Fokusera, genomför och nå målet. Motivation, morot och strategi.

Jodå, jag kan också.

Men.......ibland, eller snarare ofta så är det som att ge order för döva öron och det är här katten kommer in.

Fokusera! Säger jag till hjärnan som likt en katt höjer på huvudet en smula, gäspar stort och lägger sig ner och fortsätter att sova.

Ut och spring, hämta pinnen! Brrrbrrrbrrr låter det om katten som spinner högre än någonsin med slutna ögon.

Plats! Skriv fakturor och sortera papper, i morgon ska allt vara klart!

Katten sträcker ut sig och jag tycker det ser ut som hon lipar åt mig och liksom viskar, jag gör precis vad jag vill. DU ska inte komma och ge order!

Nu skulle jag kunna skriva en halv bok om förklaringen till detta och grunden i förändringsarbete gällande både attityd och motivation, men jag får inte med mig katten. Hon vill skriva poesi, noveller och måla, låta hjärtat vara kapten vid rodret och bara spinna vidare.

Så jag fixar en kopp kaffe, brer en hård smörgås med Bregott, öppnar en burk sardiner, mosar ut dem med gaffeln och låter spinner vidare.

I New Orleans' blev det  Jambalaua, i Portugal sardiner, Spanien tapas och på Öland kroppkakor och Lufsa.

Gottigott!

Önskar er rn fin dag