Vill börja med att varna för kommande text eftersom den varken är rolig, positiv eller fylld av peppande, coachkäcka uttryck, utan är en ganska ledsam och arg text om insikten att varje mening har en avsändare, verkar ha försvunnit. Att bakom varje ord som sägs, handling som utförs, finns en människa av kött och blod som väljer att göra och uttrycka sig på just det sättet. 

Läser i morgontidningen att hatet är grövre nu än på Olof Palmes tid och att håller med. Minns hur obehagligt det kändes med mannen som stod utanför NK och dag efter dag delade ut nidbilder på Olof Palme där ansiktet var utformat som en måltavla. Vi som såg honom fylldes av rädsla och förvåning över hans enorma inre aggressioner och undrade vad han varit med om för att bli en sån person. Det spekulerades även i att han var psykiskt sjuk, utan några gränser och därför betedde sig som han gjorde. Eller att han aldrig socialiseras, haft någon familj eller vänner som lärt honom hur samspelet människor emellan fungerade. Aldrig lärt honom om vad ord som empati, hänsyn, solidaritet eller rent av kärlek betyder. Kanske det var därför han fick stå kvar, för att man var rädd för honom eller tyckte synd om honom för att han hade fastnat i sitt tvångsmässiga hat?

Ett stenkast därifrån, nere på plattan, satt Maria och spelade på sin elorgel, även hon fast sin övertygelse om att Jesus var den enda som kunde rädda världen och hon var hans apostel. Skillnaden var att hon inte medvetet ville skada någon, utan bara få ut sitt budskap men även det blev provocerande för många. Hon beskrevs av sina hatare, som en äcklig klimakteriesvettande kärring som utan sångröst störde allmänheten med sin falska lovsång.

Idag på FB och andra ställen är det som om alla etiska regler är bortkopplade. Det skrivs om politiker som är idioter, fula och luktar illa och det läggs ut förnedrande och förvrängda bilder på dem i blöjor, nakna med groteska kroppar m.m  som inte på något sätt har med deras politiska arbete att göra, utan enbart är till för att kränka, förnedra och skada. På samma sätt som våldäkt inte har något att gör med sex utan, här handlar det om rent hat, känna makt och för en stund och likt de sk zebraflickorna som skär sig, vända fokus från självhatet och ångesten, slippa smärtan en stund och skada någon annan liten jävla slyna som minsann ska få vad hon förtjänar.

Att genom mobbning och sarkasm kalla sina medmänniskor, kvinnor eller män, politiker eller inte, för jävla fittor som ska avrättas, få ett skott i pannan, idioter eller slödder är inget annat än grov psykisk misshandel och en själslig våldtäkt! 

Och vem ska hålla i pistolen, den som hatar mest?