Idag är det lördag och när jag öppnar ögonen snurrar en fläkt ovanför mitt huvud, något jag inte sett på många år. Därför vet jag inte riktigt var i världen jag befinner mig, men så vaknar tankarna upp och jag kommer på att jag är hos Lotta. I torsdags morse lämnade jag Skillinge efter att hängt några av mina tavlor på krogen Verandan (har ni vägarna förbi, gå gärna dit och ät god mat och titta på miniutställningen.)

Sedan fortsatte roadtrippen västerut. Likt pilgrimer vandrade jag och hundratals andra upp över kullarna med Ale stenar som mål. Vyn över havet från Stenbåten  är väldigt mäktig och bara den värd vandringen. Efter stopp vid andra vackra och intressanta ställen, kom jag fram till Limhamn för en fika hos vännerna som även dom har en vy som nästan fick mig att sätta kanelbullen i halsen. Med Öresundsbron på ena sidan och Danmark rakt över havet fick ordet havsutsikt dess rätta innebörd. Glad i hjärtat fortsatte resan mot Bjärred och älskade vännen Marie. Resan får ännu större mening när det slog oss att det faktiskt gått två år sedan hon flyttade hit och jag först nu hälsar på, tiden går.... 

Hur som helst blev det en fin kväll med grillning  och musik. 

Att komma till ställen jag aldrig varit på är lika spännande, oavsett om det är Australien eller Sverige, så efter sightseeing i Lomma fick även den en plats i minnenas arkiv. 

Nästa stop blev Halmstad Arena för att se på utställningen om de franska impressionisterna, en helt otrolig virtuell installation som jag verkligen rekommenderar! Så tacksam att Lotta ordnade biljetter! Rundvandringen i Halmstad blev en fortsättning i konstens värld med skulpturer och vackra blomster, något som alla dessa pokemonjägare antagligen tyvärr missar totalt.

Utanför fönstret är himlen över Varberg grå, men kaffet är underbart gott och måsarna skrattar så befriande utanför fönstret så det blir säkert en härlig dag i dag med!