Jag vill och måste tacka mina älskade vänner som kämpar mot den oundvikliga döden, som väntar oss alla.

Med stor sorg men även stor glädje känner jag tacksamhet för att ni, paradoxalt nog genom er sjukdom, lär mig att ta vara på livet mer, får mig att inse, med knivskarp skärpa att varje dag är en gåva.
Att varje dag är en pusselbit i det pussel som vid sista andetaget visar hur jag valde att använda mitt liv.

Tack, jag älskar alla er, både ni på jorden och ni som nu har adressen himlen.